”En alltför hög skuldsättningsnivå gör en låntagare sårbar i en situation där fastighetspriserna sjunker och låntagaren samtidigt tvingas sälja sin bostad”, skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande.

Syftet med bolånetaket är att hushållen inte ska låna för mycket till sina bostadsköp. Bakgrunden till förslaget är att FI oroas över stigande belåningsgrader hos konsumenterna.

Enligt FI:s bedömning kommer reglerna inte att få några stora effekter på priserna på bostadsmarknaden.

– Vi vill rikta regleringen mot de med riktigt hö belåningsgrad. I övrigt tror vi inte att det påverkar marknaden som helhet, säger Lars Frisell, chefsekonom på FI till SvD.se.

Jeanette Gustafsdotter, vd för Mäklarsamfundet är kritisk till förslaget.

– Det här hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Folk kommer att sitta kvar i sina hus och för den som är ny på bostadsmarknaden i attraktiva storstäder blir det svårt att köpa bostad även om man har fast inkomst. På lång sikt kan det även påverka arbetsmarknaden, unga kan tvingas tacka nej till arbeten för att de inte har råd att köpa bostad, trots att de skulle klara räntor och amortering, säger hon till SvD.se.

Hon föredrar lagstiftande amorteringskrav.

– Då kan man ändå köpa en bostad.

Finansinspektionen (FI) aviserade redan i början av året att man vill införa en begränsning för hur mycket pengar en bostadsköpare får låna med bostaden som säkerhet – ett så kallat bolånetak. Bolånetaket ska gälla för privatpersoner som tar nya lån med bostaden som pant och är tänkt att träda i kraft 1 oktober i år. Regleringen är ett led i att förhindra en ny bolånebubbla.