I Ted Kennedys bar och ölbutik på Lower East Side på Manhattan gör burkölen allt större anspråk på hyllplatsen. Det går helt i linje med den nationella utvecklingen där 53 procent av ölen säljs i burkform.
NEW YORK Det enda som egentligen bryter av den stilrena och något kala inredningen är ett par lådor på golvet, innehållet är på väg att plockas upp i de kylar som står uppställda längs de långa väggarna. Top Hops, som är lika mycket butik som bar och samlingsplats för ölintresserade, rymmer närmare 700 sorters maltdrycker med enbart ett fåtal procent vikta åt jättar som Anheuser-Busch och Millercoors. I stället regerar bryggerier som Avery, Bronx, Fireston och Greenport här. Och det även om det för dagen råder ett närmast förrädiskt lugn så kommer tillströmningen snart att komma igång. Precis som vanligt.
– Intresset för sådant som inte är massproducerat har ökat lavinartat under de senaste åren här i USA, och det är där vi försöker komma in i bilden. Tidigare har det varit lätt att få tag i en öl från exempelvis Kalifornien men du har varit tvungen att dricka den i baren. Här kan du få ta med den hem, säger ägaren Ted Kenny.
Här, likt i butikskedjor som Whole Foods, pågår samtidigt ett trendskifte där burkölen har börjat kräva allt mer hyllplats.
Efter att länge ha varit något som förknippats med vattniga märken som Budweiser och Pabst Blue Ribbon har nu också de allt mer populära hantverks- och mikrobryggerierna börjat kränga sina produkter i aluminiumförpackningen.
Idag sker 53 procent av all ölförsäljning i burkform rapporterar US Beer Institute, upp från 48 procent i december 2007, samma månad som USA skickades in i recession.
– För bara några år sedan kopplade man samman burken med skräpöl, men det har förändrats. Från att bara ha varit ett tiotal bryggerier som sålde i burk för några få år sedan är det nu hundratals. Och antalet växer stadigt för varje vecka som går, förklarar Paul Gatza, chef på branschorganisationen Brewers Association.
Samtidigt som den ekonomiska nedgången framför allt har pressat branschens jättar har de mindre aktörerna ökat kraftigt. Enligt Beer Market Insights har försäljningen för de tio största ölmärkena – alla från marknadens bjässar – minskat med 8 procent under de senaste fem åren.
Under samma tidsspann har exempelvis hantverksbryggerierna – som inte tillverkar mer än 2 miljoner fat öl per år – ökat med 26 procent vilket gör att de i fjol drog in omkring 8,7 miljarder dollar. Det var upp från 7,6 miljarder dollar ett år tidigare.
De mindre aktörerna ruvar nu på cirka 8 procent av den amerikanska ölmarknaden, men utgör hela 96 procent av alla aktörer. Och tillströmningen är stark. Bara under fjolåret ökade antalet mindre bryggerier med 163 stycken – något som i dagsläget innebär att det ganska exakt finns 2000 ölproducenter i USA.
Enligt Paul Gatza på Brewers Association är burkölen nu också de mindre bryggeriernas nya knep för att försöka fortsätta ta marknadsandelar, delvis också sporrat av att tekniken utvecklats och gjort det enklare att tillverka burköl. I krisens USA syns en trend där allt fler konsumenter tycks vilja handla storpack om 24 eller 30 öl för att hålla kostnaderna nere – och det är den kundgruppen som de mindre bryggerierna nu hoppas komma åt.
– Men samtidigt är det mycket mer ekonomiskt för bryggerierna att sälja i burkar än i flaskor. De både kostar mindre att producera och tar upp mycket mindre utrymme. Bryggerierna måste också spara pengar, krisen tär på alla, säger Paul Gatza.
Ett av marknadens största hantverksbryggerier är Sierra Nevada. Sedan början av året har de valt att komplettera sitt utbud med två burköl, Pale Ale och Torpedo.
– Ärligt talat så var vi ganska osäkra på hur burkarna skulle komma att tas emot, men gensvaret har varit enormt. Samtidigt har vi faktiskt inte sett att försäljningen när det kommer till flaskor har minskat. Vi tror att det kan ha att göra med att man lockas av burkens fördelar, att den exempelvis är lättare att ta med sig ut i naturen, säger utvecklingschefen Bill Manley.
Den amerikanska ölmarknaden är dock inte helt välmående. Visserligen är det en miljardapparat som varje år pumpar in närmare 230 miljarder dollar i statskassan och sysselsätter närmare 1,8 miljoner invånare. Men sedan 2007 har konsumtionen minskat med omkring 7 procent.
Samtidigt fortsätter dock omvärldens intresse för den amerikanska ölen att öka. Enligt Brewers Association ökade exporten med hela 86 procent under 2011 jämfört med ett år tidigare.
En stor marknad är Sverige, där framför allt Brooklyn Brewery har intagit en tung position.
