Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, tycker att regeringens term ”reformutrymme” är högst tveksam.

– Jag tycker det är ett språkligt missfoster att kalla det för reformutrymme. Det borde istället kallas för budgetutrymme.

Att kalla det för reformutrymme är en oegentlig term. Reformutrymme är de utgiftsökningar och skattesänkningar som man kan ta aktiva besluta om och som är förenliga med överskottsmålet. Vill man göra större utgiftsökningar kan man göra det genom att höja skatterna. Vill man sänka skatterna med mer går också bra om man sänker de offentliga utgifterna. Och en del reformer behöver inte kosta något alls. Det är missvisande att koppla ihop utrymmet för reformer med det budgetutrymme som uppstår till följd av att de offentliga utgifterna alltid tenderar att öka långsammare än BNP säger han.

Annika Winsth, chefekonom på Nordea, anser att Borgs budget är för optimistisk.

– Vi tycker att regeringen är alldeles för optimistisk och lite märkligt att de inte har med siffrorna för kvartal två liksom Riksbankens senaste räntesänkning. De har en annan syn på tillväxt och privat konsumtion. Det gör att de får ett väldigt stort utrymme nu men möjligheten att stimulera ekonomin framöver blir mindre, säger hon.

Winsth tycker att det hade varit bättre att få fler stimulanser här och nu istället för de som nu ligger långt fram i tiden. Nordeas chefekonom saknar även fler satsningar för att möta utvecklingen på bostadsmarknaden.

– Jag tycker att regeringen småduttar. Det hade varit bättre med ett större grepp för att Sverige ska stå starkt även långsiktigt. Jag önskar också att regeringen hade tittat mer på bostadsmarknaden. Vi har en arbetslöshet som stiger just nu men så småningom kommer vi att ha svårt att hitta rätt kompetens inom flera branschen. Då är det viktigt att folk kan bo i närheten av sin arbeten. Risken är att vi får en bostadsmarknad som slår på arbetsmarknaden som i sin tur slår på konjunkturen, säger Annika Winsth.

Även Konjunkturinsitutets generaldirektör Mats Dillén tycker att regeringens budget är väl tilltagen och skiljer sig från institutets syn på tillväxten.

– Bilden är densamma som från Harpsund, att regeringen tror på högre BNP-tillväxt än vi på kort sikt, men framför allt på lite längre sikt. I den mer långsiktiga bedömningen handlar det om genomslaget av regeringens egna reformer, jobbskatteavdraget, förändringar inom a-kassan och så vidare, säger Mats Dillén till TT.

– Vi tror på relativt stora effekter men regeringen tror på ännu större effekter. Regeringen räknar till exempel med att arbetslösheten långsiktigt kan ligga runt 5 procent när ekonomin är i balans medan vi tror att arbetslösheten 2016 ligger runt 6,5 procent.

Även SEB:s chefekonom Robert Bergqvist hade väntat sig en nedjustering av Anders Borgs tillväxtsiffror.

– Prognosen är precis densamma som den Borg presenterade i samband med mötet på Harpsund. Jag hade trott på någon liten nedjustering. Tillväxtprognosen för nästa år och 2014 är i högsta laget, säger Bergqvist till TT.