Samtliga 155 ledamöter från det socialistiska regeringspartiet Pasok i parlamentet i Aten ställde sig bakom premiärminister Giorgos Papandreous nya regering.

Men något stöd från övriga grekiska partier i parlamentet blev det inte, så den nationella enighet många efterlyser blev det inget med.

Utgången var väntad och samma knappa marginal antas nästa vecka säga ja till ett grekiskt stålbad med skattehöjningar och neddragningar för 28 miljarder euro. Stålbadet ska kryddas av omstridda privatiseringar för totalt 50 miljarder euro.

Neddragningarna är omstridda och i opinionsmätningar är nu Pasok mindre än största oppositionspartiet Ny demokrati.

Många tvivlar på att regeringens sparbeting går att genomföra, i ett Grekland med en ungdomsarbetslöshet på drygt 40 procent och en recession som nu är inne på sitt tredje år.

På Syntagmatorget i centrala Aten samlas sedan slutet av maj dagligen en brokig proteströrelse, med allt från anarkister till nationalister. Där förenas de i motståndet till krispolitiken.

Regeringen har även landets mäktiga fackföreningsrörelse mot sig. De två största fackförbunden, Adedy och GSEE, har lagom till avgörandet nästa vecka utlyst en två dygn lång storstrejk.

I slutändan handlar allt om vem som får ta notan för Greklands växande skuldberg, nu på 340 miljarder euro. Det motsvarar 150 procent av landets BNP eller drygt 30 000 euro per grek.

Misslyckas Papandreou hotas inte bara Greklands ekonomi av kollaps. Grekland är helt beroende av utländska nödlån sedan drygt ett år och ställer de in betalningarna befarar många att vi slungas in i en krasch av Lehman Brothers-karaktär, som kan leda till att exponerade banker går omkull och en global lågkonjunktur. Lyckas Papandreou blir det till stor del det grekiska folket som får ta smällen.

Det senare är något demonstranterna på Syntagmatorget vill förhindra.

- Jag är så förbannad. Det var ingen som hade en aning om att vi hade så stor statsskuld, förrän för ett år sedan. Vi greker har aldrig sett röken av alla de där pengarna, säger arbetslösa Panagiota Sotiropoulou, med sin kattunge Herkules med sig längst framme vid kravallstaketen.

- Problemet är att vi har skapat ett monster, säger Giorgos Kontostanos, en 56-årig byggnadsentreprenör, med en ihoprullad grekisk flagga över axeln.

Han jämför med andra världskriget, då Grekland var ockuperat av tyskarna.

- Detta är värre. Detta är en förrädisk och dold krigföring tyskarna för.

Han skyller skuldkrisen på bankerna och införandet av euron.

- Och det som EU och Tyskland nu erbjuder är ingen lösning. Vi blir ett tjänstefolk, alla greker, utan egna tillgångar.