Det var en premiärminister full av kämparglöd som ställde sig i talarstolen framför det tyska industriförbundet i Berlin.

– Vi ber inte om att ni ska ge oss ert gillande, men vi vill ha respekt för de reformer vi genomför, sade Giorgos Papandreou under ett långt anförande som gick ut på att den grekiska regeringen är på rätt väg för att hantera den allt djupare krisen. Papandreou upprepade att Grekland kommer att uppfylla alla sina åtaganden, och garanterade att det inte kommer att bli några betalningsinställningar.


Att resan till Tyskland sker just nu är ingen tillfällighet. Det tyska parlamentet ska senare i veckan rösta om den europeiska räddningsfonden EFSF, som ska möjliggöra att Grekland kan börja få sitt andra stödlån på 109 miljarder euro utbetalt. Men det var också ett sätt att ännu en gång försöka lugna de oroliga finansmarknaderna. Papandreou följdes i talarstolen av den tyska förbundskanslern Angela Merkel som bedyrade att Tyskland kommer ge Grekland ”all hjälp som krävs”.

På kort sikt verkar utspelet ha lyckats. Världens ledande börser tog rejäla kliv upp och flera aktörer vittnar om att marknaden nu aktivt letar goda nyheter.

En anledning till att investerare såg ett ljus i mörkret var brittiska tidningsuppgifter från helgens IMF-möte i Washington, där man sägs ha diskuterat att öka räddningsfonden EFSF:s kassa från de 440 miljarder, som EU-toppmötet enades om i juli, till så mycket som 2–3 000 miljarder euro. Ett rykte som delvis bekräftas av ECB-ledamoten och den österrikiske centralbankschefen Ewald Nowotny, som sagt att en utökning av fonden diskuteras av ECB:s ledning.

– Den kommer att bli större än den är idag, sade Ewald Nowotny i måndags på en tillställning på universitetet Harvard i Boston, enligt tidningen der Spiegel.


Goda nyheter enligt investerare – men en mardröm för Angela Merkel, som inte enbart slåss för euron, utan också för sin politiska framtid. Att baxa igenom ett godkännande av EFSF i parlamentet på torsdag, samtidigt som det diskuteras att utöka fonden ytterligare, är politisk dynamit i Tyskland. Merkel stöter redan på hårt motstånd inom det egna partiet CDU och sina koalitionspartner i det liberala FDP.

Det tyskarna mest av allt vill undvika är att skriva en blanco-check till de krisande euroländerna, och det är inte säkert att Merkel kommer få en majoritet för förslaget i parlamentet på torsdag.


Det finns dessutom flera andra hinder på vägen mot räddning:

• Estland – på torsdag ska även det estniska parlamentet rösta om EFSF. Ledamöterna sa ja i en första omröstning under tisdagen, men ännu en röstomgång hålls på torsdag. Enligt fondens stadgar måste alla 17 euroländer säga ja innan den kan dras igång.

• Finland – den finska regeringen kräver att få en pant för att ställa upp med ytterligare stödlån till Grekland. Det motsätter sig flera andra euroländer, men nu ligger ett förslag om att Finland ska få en lägre ränta från Grekland för de pengar de lånar ut om de fortsätter kräva en säkerhet.

• Stödlånet – Aten har fortfarande inte fått den låneutbetalning på 8 miljarder euro som är en del av det första stödpaketet. Utan utbetalningen är den grekiska statens pengar slut redan i början av oktober. Finansminister Venizelos har hävdat att tjänstemännen från IMF, ECB och EU-kommissionen kommer till Grekland senare i veckan för att fortsätta utvärderingen av landet. Men en taleskvinna på EU-kommissionen sade på en pressbriefing under tisdagen att hon inte kunde bekräfta att trojkan är på väg tillbaka till Aten.


Det är alltså mycket som återstår, samtidigt fortsätter de grekiska strejkerna. Vi har nyhetsintensiva veckor framför oss.