Riksbanksdirektionens sänkning från 2 procent till 1 procent överraskade marknaden i går. Därmed var Riksbankens första mål uppfyllt.

Rejäla åtgärder nu i stället för senare är huvudregeln för världens alla centralbanker och regeringar. Det är inte endast en allvarlig lågkonjunktur som ska bemästras. Den underliggande finanskrisen är långt ifrån löst.

– Vi stod inför ett val, säger riksbankschef Stefan Ingves. Antingen vänta och se eller att stödja efterfrågan.


Riksbanken valde att stödja efterfrågan i ekonomin genom att sänka styrräntan rejält. Om tiderna blir ännu sämre är Riksbanken beredd att sänka till 0 procent.

– Det är extraordinära åtgärder men det är också extraordinära tider, säger Stefan Ingves.

Så sent som i början av december sänktes styrräntan med rekordstora 1,75 procentenheter. Nu sänks den med ytterligare 1 procentenhet. I normala tider ändras styrräntan med 0,25 procentenheter i taget. Nu är det inte normala tider.

Den globala nedgången i konjunkturen och den finansiella krisen fortsätter att sätta djupa spår i svensk ekonomi. Exporten och exportorderingången faller brant och antal varsel ligger högt.

– Vi har en kraftig försämring av konjunkturen. Därför gör vi återigen en kraftig sänkning av räntan, säger Stefan Ingves.

En låg ränta bidrar till att sätta fart på ekonomin och även till att få upp inflationen. Eftersom ekonomin just nu krymper i stället för att växa och inflationen vänts i sin motsats är det ingen fara att sänka styrräntan, resonerar Riksbanken.


Riksbanken har sänkt prognosbanan för styrräntan de närmaste åren. Huvudscenariot är ytter­ligare en sänkning under våren och att den rekordlåga styrräntan sedan ligger kvar under stor del av nästa år.

– Återhämtningen inleds 2010 och så småningom återgår styrräntan till en mer ”normal” nivå, säger Stefan Ingves.

Men osäkerheten är stor. Kommer alla de åtgärder som vidtas av regeringar och centralbanker runtom i världen att få effekt? När kommer problemen på finans­marknaden att lösas upp och ­konjunkturen att vända uppåt?

I USA har den nytillträdde presi­denten med stor möda baxat igenom ett räddningspaket i kongressen som redan möts med stor skepsis. I Europa har olika EU-länder börjat slåss om hur mycket man får stödja den inhemska bilindustrin.


I Sverige kan vi jämföra med krisen i början av 1990-talet.

– Nittiotalskrisen var djupare och längre än vad vi nu ser framför oss, säger Stefan Ingves.

Riksbanken har tagit fram alternativa scenarier. Om krisen förvärras kan räntan sänkas till 0 procent.

Läget på finansmarknaderna är bättre i dagsläget än när det var som mest akut i höstas. Men stora problem återstår fortfarande.

Det har blivit svårare för företag att hitta finansiering. Det finns exempel på inställda export­affärer, uppskjutna investeringar och att små företag fått extra svårt att hitta krediter.

Det kan bero både på den sämre­ konjunkturen och den minskande tillgången på kre­diter. Även när det finansiella systemet börjar fungera mer normalt kommer den sammanlagda tillgången på krediter att vara mindre än tidi­gare och räntenivåerna kommer inte att vara så låga.


Men det tar tid innan finans­systemet återigen är pålitligt. Först måste USA få sin ekonomi på rätt köl, liksom Euroland. Då kan även Sverige dra en suck av lättnad. Då har vi ”bara” en avgrunds­djup lågkonjunktur att sköta om.

Var säker på att det blir fler ränte­sänkningar och andra åtgärder från Riksbanken, liksom att det blir fler åtgärdspaket från reger­ingen. För just nu verkar makt­havarna vara ense om att det är bättre med rejäla åtgärder direkt än att avvakta.

Den som väntar för länge kommer att bli överkörd av finans­krisen och lågkonjunkturen.