Norrmän är mindre tåliga än svenskar när det kommer till telefonreklam, och vi ligger ungefär i paritet med engelsmännen. Men i takt med att svenskarna blir allt tröttare på reklam i allmänhet, ser de också till att spärra sina telefonnummer för telefonförsäljare.
Idag uppgår andelen svenskar som genom det så kallade Nix-registret har tackat nej till reklam genom telefonförsäljning till 1,7 miljoner. Det är en ökning med cirka 10 procent eller 150 000 jämfört med 2007.
Samtidigt har antalet som anmäler sig minskat sedan 2007 då anmälningarna var drygt 260 000 och ökningen var på över 20 procent jämfört med föregående år.
Axel Tandberg, chefsjurist på direktreklamens branschorganisation Swedma kan inte ge något exakt svar på varför anmälningarna minskar eftersom Nix enbart är ett spärregister. Men han tror att den beror på att de som är mest angelägna om att spärra har gjort det nu. Han tror också att anmälningstakten har nått sin kulmen och kommer att fortsätta att sjunka. Enligt honom är Nix-anmälningarna emellertid inte ett uttryck för reklamtrötthet.
– Nej, jag tror inte att det nödvändigtvis är fråga om en reklamtrötthet utan snarare en samtalströtthet. De som jag pratar med säger att de anmäler sig för att det blir för många samtal och för mycket försäljning, och har Nix ett så känt nummer så det är enkelt att göra det, säger Axel Tandberg.
Det är också enkelt att sätta upp en skylt på dörren som säger nej tack till reklam. Av 4,4 miljoner svenska hushåll är det idag cirka 1,1 miljoner som inte vill ha någon reklam i brevlådan, enligt siffror från Posten för månadsskiftet oktober/november.
Det innebär att inte mindre än 25 procent väljer bort den oadresserade direktreklamen, en ökning med nära 2 procentenheter bara på ett halvår. Det främsta skälet, enligt Anders Kind, produktansvarig på Posten, är att det blir för mycket för hushållen. Men skälen är flera.
–Anledning nummer två är att folk tycker att det är för besvärligt att bli av med pappret, särskilt i storstäderna. Även morgontidningen betraktas som reklam ur det hänseendet eftersom den också är besvärlig att bli av med. I tredje hand tänker folk på miljön, säger Anders Kind.
Reklaminvesteringarna (distributionskostnaderna) för den oadresserade direktreklamen visade en negativ tillväxt årets första halvår. Under tredje kvartalet låg tillväxten dock på 1,8 procent jämfört med samma period 2007. Totalt uppgick distributionskostnaderna till 455 miljoner kronor. Enligt den officiella statistiken från Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM ökade den oadresserade direktreklamen på bekostnad av bilagorna i dagspressen, som under samma period minskade kraftigt.
