Sveriges finansminister Anders Borg (M).
Foto: Scanpix
Den grekiska budgetsaneringen kan ha ”spårat ur”, enligt finansminister Anders Borg.
Beslutet om pengar till Grekland i november kommer samtidigt som de europeiska finansministrarnas samlats för Ekofin-möte i Luxemburg. Där är Borg och hans europeiska kollegers huvudämne är krisen i Grekland.
Situationen är mycket allvarlig enligt Anders Borg.
– Med en skuldnivå på 160-170 procent av BNP är det en stor risk att man har spårat ur, säger han om Greklands senaste budgetprognoser för 2011-2012.
Banker med fordringar på Grekland måste vara beredda på att göra mer eftergifter och institutioner, som krisfonden EFSF, måste stärkas så att en bankkris inte tar vid när skulderna skrivs ned, säger Anders Borg, efter morgonens frukostmöte som drog ut på tiden med två timmar.
– Det är tydligt att skuldnivån i Grekland är alldeles för hög och mycket högre än vad vi trodde när diskussionen förts tidigare, säger han på en pressträff.
Bankerna har redan har gått med på att sänka räntor och förlänga löptider – åtgärder som ska dra ned Greklands skuldbörda till och med 2020 med 21 procent. Det ”akuta läget” gör enligt Borg att man måste vara beredd på att vidta åtgärder som man inte tidigare trott sig behöva.
– Det är svårt att värja sig för logiken i att den privata sektorn bör medverka när man har så hög skuldnivå som man nu har i Grekland. Skuldnedskrivningarna som har gjorts har uppenbarligen inte varit tillräckliga för att återställa marknadens förtroende, säger han.
Han godtar inte den grekiska regeringens beskrivning av vad som utgör huvudproblemet.
– Grundproblemet är inte att de senaste månadernas budgetmissar, det är att man har spårat ur när det gäller implementeringen av breda konkurrensinsatser, när det gäller privatiseringar och när det gäller skuldnivån, säger han.
– Nu måste vi skapa någon form av brandvägg så att detta inte sprider sig till fler medlemsstater och skapa någon form av spärr så att banksektorn kan hantera situationen.
Villkoren för de finländska säkerheterna beskrivs av både bedömare och de EU-företrädare som lett förhandlingarna som så ofördelaktiga att inga andra euroländer kommer att vilja ha dem.
De är omöjliga att omsätta i pengar de närmaste 15-30 åren. Dessutom drar de ned ränteintäkterna för Finland, som också kommer tvingas betala in sitt bidrag till eurozonens permanenta räddningsfond ESM snabbare än alla andra.
Finlands finansminister Jutta Urpilainen beskrev dock arrangemanget som en finsk framgång, innan hon likt sin grekiska kollega Evangelos Venizelos lämnade Luxemburg på tisdagen, för att ta hand om inhemska problem.
– Finland har fått goda säkerheter. Med dem begränsar vi finska skattebetalares risk. Detta har varit hela idén med våra krav, sade hon på en pressträff med finska medier.
Venizelos sågs lämna Luxemburg mitt i natten, så snart Eurogruppens möte var avslutat.
Någon timme senare uppgav hans pressekreterare att han var ombord ett flygplan med destination Aten – en huvudstad präglad av recession, strejker och blockader i protest mot de stora offentliga nedskärningarna som socialistregeringen tvingas genomföra för att blidka långivare.
Att den grekiska kollegan inte deltog hindrade inte Anders Borg och andra EU-ministrar från att ägna hela tisdagsförmiddagen åt att diskutera just krisen i Grekland, som blir allt mer akut.
