Obligation
Lånehandling där A lånar ut till B. Lånet är på längre löptid än ett år. B betalar ränta till A för att erhålla lånet. Obligationer ges ofta ut av staten, kommuner, företag och bolåneföretag.
Statsskuldväxel
Riksgälden lånar, för statens räkning, pengar för att täcka upp tillfälliga behov av kontanter. Statsskuldväxeln löper normalt på tre till tolv månader.
Statspapper
Riksgälden lånar för statens räkning via statsobligationer och statsskuldväxlar.
Det finansiella systemet
Fungerar som blodomlopp i varje modernt samhälle. Det finansiella systemet ser till att betalningar kan genomföras på ett så effektivt sätt som möjligt mellan individer, företag och institutioner. Systemet ser till att sparat kapital hittar dem som vill låna, det vill säga att sparande på ett effektivt sätt omvandlas till finansiering av köp och investeringar som bidrar till jobb och tillväxt. Det finansiella systemet hjälper till att hantera risker.
Exempel:
• Enskilda sparare kan använda sig av fondbolag och deras aktiefonder för att sprida riskerna.
• Privatpersoner kan teckna försäkringar mot brand eller arbetslöshet.
• Företag kan försäkra sig mot förändringar i priset på råvaror och valutor. På de finansiella marknaderna finns speciella kontrakt som är konstruerade för att hantera sådana risker, de kallas derivat. Exempel på derivatkontrakt är optioner, terminer och swapar.
Finansmarknaden
De finansiella marknaderna består av aktiemarknaden – där handlas med aktier – och räntemarknaden – där handlas med instrument som ger ränteinkomster som exempelvis obligationer – och valutamarknaden – där man handlar med valutor.
Riksbanken
Riksbanken är Sveriges centralbank och ansvarar för att betalningssystemet fungerar och att inflationen är låg och stabil.
Styrränta
Riksbanken använder styrräntan för att upprätthålla ett fast penningvärde. Höjd ränta kyler ned ekonomin och förhindrar att inflationen tar fart. Sänkt ränta sätter fart på ekonomin utan att inflationen blir för hög.
Interbankmarknaden
Bankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper. Bankerna lånar och lånar ut kortsiktigt när behov uppstår. Det jämnar ut överskott och underskott i det svenska banksystemet.
Korta lån
Lån som löper högst ett år – ibland bara över natten när tillfälliga behov och överskott uppstår.
Långa lån
Lån med löptid över ett år.
Subprime-lån
Bostadslån till amerikanska husägare som egentligen inte har råd. Så länge priset på bostaden steg var det inga problem. Då kunde huset belånas för konsumtion och eventuellt räntebetalning. När tiderna blev sämre och huspriserrna sjönk fanns inga ekonomiska marginaler. Subprimelånen har förpackats med andra bättre lån vilket lett till att ingen riktigt kan se var de dåliga lånen finns. Denna osäkerhet var inledningen på finanskrisen.
Riksbankens lånefacilitet
Riksbanken pumpar in pengar i det finansiella systemet. Eftersom förtroendet på marknaden försvunnit i spåren av subprimekrisen i USA måste någon se till att det överhuvudtaget finns pengar (likviditet) i systemet. Centralbanker världen över har försett marknaden med likviditet (pengar) för att det finansiella systemet inte ska avstanna helt. För att se till att det finns pengar när lån ska förnyas, att det finns lån till investeringar annars går företag omkull och jobb försvinner.
Stibor
Förkortning för ”Stockholm interbank offered rates”. Stibor är de räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra (på andra löptider än över natten). Skillnaden mellan räntesatsen för Stibor och statsskuldväxlar är normalt inte stor men när den stiger är det en signal om oro i ekonomin. Under pågående finansoro har skillnaden (som kallas ”Ted-spread”) stigit till historiskt höga nivåer.
Libor
Förkortning för ”London inter bank offered rate”. Libor är den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker. LIBOR används som norm i Europa.
