Den här gången verkar Riksbankens sänkning följas av sänkta boräntor. Både SBAB och Nordea sänker vilket är skillnad mot Riksbankens sänkning för två veckor sedan.
Den pågående finanskrisen är svaret på alla frågor om varför. Varför sänker Riksbanken med 0,5 procentenheter? Varför har Riksbanken svängt i sin syn på rätt räntenivå jämfört med början av september när de faktiskt höjde styrräntan?
Finanskrisen har stört de samband som normalt finns på marknaden. Det har betytt att alla vill ha säkra statspapper. Andra låneinstrument - vare sig det är bostadsobligationer eller företagslån - har blivit svårare att använda.
Det har tryckt upp räntenivån på bundna bolån under 2008 och inneburit att sänkt styrränta inte automatiskt sänker rörliga bolån.
I USA har de rörliga bolånen i praktiken stigit trots ordentliga sänkningar av styrräntan. I Sverige har rörliga räntan stigit mer än styrräntan.
Ända fram till början av september höjde svenska Riksbanken styrräntan. De var mer oroliga för en hög inflation än en begynnande lågkonjunktur.
I mitten av september föll amerikanska investmentbanken Lehman Brothers. Det var inledningen på de senaste veckornas panik på finansmarknader och all världens börser.
För två veckor sedan sänkte Riksbanken med 0,50 procentenheter i en gemensam aktion tillsammans med andra centralbanker - bland andra amerikanska Fed och eurozonens ECB. Då var hela direktionen överens.
På den så kallade interbankmarknaden (lån med kort löptid mellan banker) hände nästan inget.
Igår var det skillnad. Interbankräntan gick ner 0,45 procentenheter. De senaste dagarna har korta räntor gått ner i USA. Så Riksbankens sänkning är i fas med utvecklingen på marknaden.
Gårdagens lägre interbankräntor kan vara en första signal att trycket på finansmarknaden minskar. Men det är långt kvar.
Finanskrisen och kommande lågkonjunktur innebär att alla prognosmakare suddar febrilt i sina prognoser. Tillväxten blir lägre, arbetslösheten högre. En riktigt djup lågkonjunktur har vi framför oss. Men innan dess måste centralbanker och regeringar få bukt med krisen på finansmarknaden.
Ju längre det tar att få stopp på finanskrisen, desto djupare blir lågkonjunkturen.
Igår var riksbankschef Stefan Ingves och första vice riksbankschef Irma Rosenberg noga med att betona att sänkt styrränta inte är tillräckligt för att bekämpa krisen.
Riksbanken har tillsammans med regeringen, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen vidtagit åtgärder för att få den svenska delen av finansmarknaden att fungera. Det handlar om likviditetsinjektioner, stabilitetsplaner och förändrade regler som underlättar en återhämtning.
På kort tid har vi sänkt styrräntan 1 procentenhet och vår bedömning är att det behövs mer närmaste halvåret, säger Stefan Ingves.
Med de åtgärder som vidtas runtom i världen hoppas vi att tillväxten rättar till sig och att det blir en uppgång mot slutet av 2009. Men just nu är det mycket grus i maskineriet, säger förste vice riksbankschef Irma Rosenberg.
