Ekonomijournalisten Olle Rossander (till vänster) kritiserar de svenska mediernas rapportering av finanskrisen.
Foto: MALIN HOELSTAD & AP
Den senaste tidens löpsedlar har dominerats av finanskrisen med löp som ”Så farlig är din bank” (Expressen 3 okt) och ”De här bankerna är oskyddade” (Aftonbladet 2 okt) och rubriker som ”Banken vilseleder dig” (SvD.se/naringsliv 30/9) och ”Våra pensioner gröps ur” (DN 14/7). Vinjetten ”finanskollaps” dominerar di.se:s förstasida och på Veckans Affärers sajt tillhör finanskrisen, bankkris och kreditkrisen veckans hetaste ämnen.
I nyhetssändningarna står experter och ger råd om att sitta still i båten samtidigt som inslag visar bilder på småsparare som väljer att plocka ut sina sparpengar från banken.
Irrationellt beteende som skapats av medierna, enligt Olle Rossander, ekonomijournalist och debattör som är mycket kritisk till den svenska rapporteringen de senaste veckorna.
– Svenska medier skrämmer upp vanliga människor helt utan anledning och framför allt utan att ge dem ett vettigt underlag. De redovisar resultat utan att redovisa omsättning och glömmer hela tiden bort att rapportera om att svenska banker i flera år tjänat ohyggliga summor pengar. Det är en viktig pusselbit när svenska bankers ställning diskuteras i dag, säger han till SvD.se.
Han får medhåll av Rickard Wahlund, professor i ekonomisk psykologi på Handelshögskolan i Stockholm.
– Det används alldeles för många värdeladdade ord som till exempel panik och kris som leder vanliga småsparare till förlaming. Man avvaktar och säljer inte vilket i sin tur påverkar börsnedgången, det blir en enda ond cirkel, konstaterar han, och menar att många småsparare säljer för sent vilket ytterligare späder på börsnedgången.
Men Gunvor Frykholm, tf chef för SvD Näringsliv håller inte med om kritiken.
– Vi skapar inte krisen och vi förvärrar den inte heller. Vi tror inte att börsen reagerar på medias rapportering. Vi hittar ju inte på något, vi försöker skildra det som sker, vi överdramatiserar inte, säger hon till SvD.se.
Samtidigt framhåller hon att en tidning inte kan avstå från att rapportera av rädsla för att skrämma upp eller lugna läsare.
– När vi är mitt uppe i en finanskris som vi inte ser slutet på så måste läsarna få veta det.
Olle Rossander och Rickard Wahlund är också kritiska till de expertråd som getts i diverse tv-soffor, radio och i tidningar de senaste veckorna.
– Utifrån ett samhällsperspektiv är det naturligtvis bra att säga till folk att sitta stilla i båten men för en enskild individ kan det vara tvärtom. Då blir de så kallade expertråden vilseledande, säger Rickard Wahlund till SvD.se.
Att ge råd försöker man dock undvika i SvD Näringsliv enligt Gunvor Frykholm.
– Ingen vet vad som kommer att hända eller vilka konsekvenser den här krisen får på samhället, näringslivet eller vanliga människor. Därför ger vi inga råd. Vi skildrar det som sker. Sen försöker vi i analyser berätta om varför det sker och vilka eventuella konsekvenser det kan få, säger hon till SvD.se.
Olle Rossander är bland annat kritisk till hur svenska medier rapporterat om turerna kring det amerikanska krispaketet som röstades igenom i senaten i veckan, och representanthuset röstade igenom i går.
– Vi rapporterar att staten går in med 700 miljarder dollar. Men ingen berättar hur pengarna ska användas. Dels riskerar det att skicka falska förhoppningar om att allt är löst alternativt att paketet kommer att kosta amerikanska skattebetalare en massa pengar. Men kommer man ihåg den svenska bankkrisen i början av nittiotalet visade det ju sig att staten faktiskt tjänade en massa pengar på den så kallade bankakuten, säger Olle Rosander.
Han är också skeptisk till att ingen ifrågasatt den svenska oppositionens krav på tuffare regleringar av den svenska finansmarknaden.
– Den amerikanska marknaden är kanske världens mest reglerade och ändå kan sådana här saker hända. Det visar ju att regler inte fungerar men det perspektivet har man inte läst om i svenska medier.
En sak är dock Olle Rossander nöjd med i den svenska rapporteringen.
– Ofta heter det i efterhand att man varit för sent ute med att varna om vad som komma skall. Har man varit intresserad och uppmärksam har man kunnat se tecken i svenska medier sedan en lång tid, allt från finansbubblor till högt belånade fastigheter.








