Ekonomiska kriser brukar innebära att en hel del bolag går under. Det är inte bara entreprenörer och småbolag som måste kasta in handduken när vinster viker och banker stryper kreditkranen.

En sjunkande lönsamhet och stigande lånekostnader är en giftig kombination även för etablerade börsjättar. Något som finanskrisen 2008 visade med all tydlighet. Aktieägare i SAS, Husqvarna, Trelleborg med flera tvingades skjuta till nya pengar för att hjälpa bolagen genom krisen.

Aktieägarna har blivit smärtsamt påminda om de problem som en hög skuldsättning kan innebära, men det är inte alla bolag som hunnit med att beta av sitt skuldberg sedan dess.

Flera bolag på Stockholmsbörsen kan hamna under extrem press om krisen leder till en rejäl ekonomisk avmattning.

Många av de bolag som kan få problem har en hel del gemensamt visar en närmare granskning:

1. DYRA BOLAGSKÖP
Arvet från tidigare utsvävningar tynger. Klädkedjan RNB, kökstillverkaren Nobia, söktjänstföretaget Eniro, verkstadsföretaget Trelleborg, ståljätten SSAB och mätföretaget Hexagon har övertalat bankerna att lätta ordentligt på plånboken för att kunna shoppa bolag. Att de flesta förvärv gjordes innan krisen 2008 innebär inte att skulderna nu är borta, att slå på stort med lånade pengar ger som bekant alltid en extra ångestladdad baksmälla.

2. TÖMT KASSAN
Arise, Byggmax, Lindab och Nobia har en historia med riskkapital. Det innebär ofta att eventuellt extra kapital, i form av kassa, fastigheter eller andra tillgångar som kan omvandlas till pengar är bortbantat sen länge. Även Eniro lider av tidigare aktieägares girighet. Under flera år tankade aktivistfonder ut stora utdelningar ur bolaget och trots att det skedde för flera år sedan har inte bolaget hämtat sig.

3. VINSTSMÄLLAR
Att driva ett bolag med hög belåning förutsätter höga vinster att betala räntorna med. Flera bolag brottas redan med lönsamhetsproblem som SAS, Eniro, Lindab, Hemtex, RNB, Kappahl och Transcom. En vikande efterfrågan till följd av en ekonomisk inbromsning innebär en ytter- ligare press på vinsterna. Byggmax, MQ och Nobia kan snabbt påverkas när konsumenterna håller hårdare i plånboken. Samtidigt kan Hexagon, Trelleborg och SSAB direkt känna av när deras företagskunder väljer att ta det säkra för det osäkra och strypa sina investeringar. En stor försäljning till EU-marknaden och USA kan visa sig bli en extra black om foten på grund av skuldkrisande länder som måste dra åt svångremmen hårt.

4. LÅTSASTILLGÅNGAR
Alla stora bolagsköp lämnar inte bara djupa hål i plånboken. Tillgångarna i balansräkningen ökar också med motsvarande storlek. Men den del av köpeskillingen som inte motiveras av värdet på det bolag som köpts bokförs som övervärde, goodwill.

Värdet på goodwillen ska ständigt prövas så att det stämmer överens med marknadsvärdet. Sjunkande priser på tillgångar i sämre tider betyder att bolagen måste skriva ned värdet på sin goodwill. Att Eniro och RNB redan har gjort stora nedjusteringar innebär inte att det inte kan komma mer.

Även SSAB, Hexagon, Trelleborg och Cision dras med stora goodwillposter som det sannolikt kommer att bli svårt att försvara värdet på om tiderna blir tuffare.

5. REDAN KNÄCKT
Under förra krisen var det många bolag däribland Eniro, Hexagon och Cision, som fick svårt att uppfylla sina låneavtal med bankerna. Framför allt var problemet att den räntebärande nettoskulden i bolagen i förhållande till deras resultat helt enkelt blev för stor.

Redan under sommaren har Transcom tvingats att förhandla om sitt avtal med bankerna för att höja taket i relationen mellan bolagets skulder och resultat. En omförhandling av lånen innebär att bankerna tar kommandot. Högre ränta, bättre säkerheter och krav på att aktieägarna ska skjuta till nya pengar brukar komma som brev på posten.

Nobia, RNB, SSAB, Lindab, Hexagon och Eniro ser inte ut att ha särskilt stora marginaler att röra sig med om vinsterna skulle vika.

En ökad risk för sjunkande vinster, nedskrivningar och trista utsikter med stora skulder är en dålig kombination. I slutändan kan mixen tvinga fram en nyemission.

Det är därför lite underligt att investerare just nu värderar många skuldsatta bolag högre än bolag med motsvarande intjäning men med nettokassa.

Tydligaste exemplet just nu är att klädjätten H&M som trots egna pengar på fickan handlas till en prislapp som är lägre än sina hårt skuldsatta konkurrenters.