Det är nyhetsbyrån Bloomberg News som fått fram siffrorna över nödlånen som fram till nu varit höljda i dunkel. Om lånen från Federal Reserve summeras hamnar de i storleksordningen biljoner kronor, det vill säga tusentals miljarder kronor.

För att få en tydligare och mer lättöverskådlig bild om finanskrisens eroderande effekter kan man gå tillbaka till 2006, när bostadspriserna nådde sin hittills högsta topp. Då nådde de tio största amerikanska bankerna/mäklarhusen en samlad vinst på motsvarande 665 miljarder kronor (104 miljarder dollar). Det var samtidigt, så här långt, det allra bästa vinståret för finansbranschen på andra sidan Atlanten. Men sedan dess har det barkat utför. Och det rejält.

7 650

miljarder kronor lånade amerikanska centralbanken ut för att stötta upp ekonomin.

Två år senare, 2008 då anrika Lehman Brothers kollapsade på höstkanten, hade de tio finansaktörer som låg i topp 2006 tvingats ta nödlån från den amerikanska centralbanken på motsvarande 4 270 miljarder kronor eller närmare 4,3 biljoner kronor. Den svindlande summan förminskar de 1 020 miljarder kronor som de tio-i-topp i den amerikanska finansbranschen fått i pekuniär hjälp från det amerikanska finansdepartementet.

Feds enskilt största låntagare var Morgan Stanley som fick cirka 680 miljarder kronor i nödlån från den amerikanska centralbanken. Andra tongivande låntagare var Citigroup och Bank of America, de två som 2006 toppade listan över de två mäktigaste i finansbranschen.

Sammantaget såg sig Fed, med ordförande Ben S. Bernanke i spetsen, nödsakat att låna ut 7 650 miljarder kronor till banker, finansinstitutioner och andra företag för att hålla USA flytande och förhindra att nationen hamnade i djupaste depression.

Det var inte bara inhemska vitamininjektioner i form av nödlån från Ben S. Bernankes sida. Nästan hälften av de 30 största låntagarna var europeiska företag, bland många andra kan nämnas Royal Bank of Scotland och Zürichbaserade UBS.

Med en växande skuldkris både i USA och i euroländerna ökar oron för hur det ska gå denna gång. Hur ska Federal Reserve och det amerikanska finansdepartementet agera för att råda bot på detta högst intrikata problem?

Kenneth Rogoff, som tidigare var chefsekonom på Internationella Valutafonden IMF och nu en prominent ekonomiprofessor på Harvarduniversitetet, är pessimistisk. Han tror inte att nya regelverk och kontrollsystem går tillräckligt långt för att förebygga att det som hände under finanskrisen inte händer igen.