Klyftorna allt hetare i USA

GREAT FALLS, VIRGINIA I familjen Tholen kan pappa Jim tänka sig att betala mer i skatt – sin "fair share" som mantrat lyder för tillfället – men bara på villkor att politikerna skärper sig och tar itu med de långsiktiga budgetproblemen, inklusive pensionerna.

Höstfärgerna glöder än längs Potomac-floden. Praktvillorna skymtar mellan träden som en bekräftelse av statistiken. Great Falls ligger i kommunen Fairfax som turas om med grannkommunen Loudon i delstaten Virginia om topplaceringen i USA:s inkomstliga.

– Vi brukar skoja om att vårt hus tillhör de mindre, säger Jim Tholen om de 375 kvadratmetrarna samt den stora lummiga tomten med basketplan och åtskilliga tecken på hustrun Elaines natur- och trädgårdsintresse.

Tholens har bott här i 17 år och familjen består, förutom Jim och Elaine, av just utflugne 19-årige sonen Al som går första året på college i Connecticut och 16-årige Jeff som rattar ena bilen fram till trebilsgaraget.

Det är fredag kväll. I ett hörn av det rymliga vardagsrummet, med stora bekväma möbler och öppen planlösning mot köket, blickar en ödla ut ur terrariet som blir ljuskälla när skymningen börjar lägga sig.

Skälet till att Tholens valde just Great Falls var i första hand närheten till Washingtons it-korridor och Dulles-flygplatsen, i andra hand de utmärkta skolorna. Jim Tholen är för närvarande finanschef, CFO, för Broadsoft, ett stort mjukvaruföretag med verksamhet i 21 länder. Elaine Tholen arbetar i skoldistriktet med läroplaner som rör miljö, upp till och med high-school.

Makarna Tholen stämmer även in på en annan statistisk sanning: de har båda akademisk examen, vilket ofta automatiskt medför högre inkomst, Jim en MBA från Yale, Elaine en fil kand i pedagogik med inriktning på naturkunskap. Vi går inte in på exakta siffror men hushållsinkomsterna ligger en bra bit över brytpunkten på 250 000 dollar där George W Bushs numera ifrågasatta skattesänkningar slog till. Elaine och Jim Tholen använder uttryck som "vi är lyckligt lottade", "har alltid haft bra jobb" och medget utan omsvep att de inte behöver titta på prislappen i butikerna med ekologiska livsmedel.

– Men det är inte så att vi kan köpa vad vi vill eller ge pengar till alla ändamål vi skulle vilja, anmärker Elaine Tholen.

Och Jim Tholen tillägger:

– Vi arbetar mycket hårt.

Varpå Elaine Tholen fyller i:

– Vi har alltid sparat, bland annat för att kunna skicka våra pojkar till college.

Tholens märker givetvis av de kärva tiderna. Som alla andra skjuter de upp en del inköp och vittnar om grannar vars barn har svårt att hitta arbete trots fina utbildningar. De är politiskt intresserade och berättar att Obama-plakatet de satte upp under valrörelsen 2008 väckte viss irritation.

– Vi stödde Barack Obama och kommer troligen att göra det igen. Men han måste se till att få saker uträttade, inte bara hålla tal, säger Jim Tholen.

Är ni oroliga för framtiden?

– Svaret är naturligtvis ja. Vi har ett politiskt underskott i landet. Historiskt sett är USA ett medelklassland med moderata åsikter, förklarar Jim Tholen som beklagar att "fiskalt konservativa och socialt moderata väljare" inte har någonstans att gå längre när partierna "hålls gisslan" av flyglarna på ytterkanterna. Sanningen är ju, anser Jim Tholen, att pensionerna, social security, var avsedda för att avhjälpa misär bland äldre men nu till och med betalas ut till miljardärer.

– Staten har för stora utgifter, så på så vis har republikanerna rätt. Men vi måste också skapa nya inkomster, så där har demokraterna rätt, säger Jim Tholen om de just nu så aktuella kraven på högre skatter på höginkomsttagare som han själv.

Elaine Tholen tycker för sin del att bensinskatten är alldeles för låg, särskilt som den inte avspeglar andra kostnader som de fossila bränslena medför i form av luftföroreningar etcetera.

Jim Tholen understryker att han trots allt tror på dynamiken i USA:

– Detta är landet med Steve Jobs, Bill Gates, Steven Spielberg.

Och Elaine Tholen, som också driver en liten firma, Smart garden signs, skrattar när hon bidrar med ett exempel från sin vardag:

– En unge frågade om man kan bygga en ugn som drivs med solenergi.

GYPSY, WEST VIRGINIA Vägen till Gypsy har för länge sedan slutat vara en ordentlig väg. Nu är den snarare bara en mängd lera fylld med spår av sten som leder upp till ett område med närmare tio så kallade trailer parks – avlånga envåningsbostäder som knappast gör sitt för att lyfta området, för dagen ackompanjerad av mörka moln och utsläpp från fabrikerna intill.

Det är här som 26-åriga Nicole Garcia sedan närmare två månader tillbaka lever sitt liv med barnen Kayleigh, 6, och Matthew, 3. Efter att ha lämnat Texas "för att försöka få ordning på livet" delar familjen nu hus med hennes far och lillebror. Situationen är ansträngd, även om Nicole Garcia bara betalar 50 av de 900 dollar som bostaden kostar varje månad.

– Jag tjänar 7:25 dollar i timmen och jobbar bara 30 timmar i veckan. Då blir det inte mycket pengar kvar när allt är betalt. Som tur är får jag matkuponger för 100 dollar i veckan, annars vet jag inte hur vi skulle klara oss, säger Nicole Garcia.

Hon är en av alla som anses ha lämnats vind för våg i krisen. Medan flera av landets största företag fick pengar från skattebetalarna för att komma på fötter har Nicole Garcia, som hon själv säger, inte fått mycket hjälp. Trots det drar hon sig för att klaga över USA.

– Vi har mycket problem här, det är klart. Men även om det är dåligt betalt så har jag tur som har ett jobb. Ska USA kunna resa sig igen så måste just arbetsmarknaden lättas upp.

Nicole Garcia tystnar plötsligt. Några sekunder senare har hon funderat färdigt.

– Jag känner väldigt många som står utan jobb för tillfället och lösningen för att få dem tillbaka är inte bara att trycka nya pengar eller försöka få små företag att anställa - snarare tror jag att USA måste börja skapa saker och ting igen. Det är det vi har förlorat. Nu för tiden görs allt via maskiner eller så är det bara företag som inte gör något, som inte tillverkar något verkligt.

Enligt 26-åringen finns det flera problem med landets ekonomi för tillfället. Men att lägga en större skattebörda på landets mest välbärgade för att komma till rätta med situationen, anser hon inte vara rätt väg att gå.

– Visst skulle det kunna ge mer inkomster till staten som skulle kunna satsa på att skapa mer jobb, men de som tjänar väldigt bra har garanterat också slitit för att göra det. Jag tycker att de är värda sina pengar, de har lyckats. Däremot kanske de kan donera pengar till USA istället för att straffas med en högre skatt.

Nicole Garcia, som sitter nedsjunken i en fåtölj i den mörka bostaden, lutar sig fram för att hjälpa sonen Matthew med en trilskande leksaksbil. Hjulen har fastnat.

Imorgon väntar en ny arbetsdag borta från barnen då det lokala caféet behöver hjälp. Tack vare hjälp från delstaten betalar hon endast 50 cent per dag för att Matthew och Kayleigh ska få en barnvakt. Det är ett väldigt välkommet bidrag och just också vad USA bör satsa på – att hjälpa sina egna, resonerar Nicole Garcia.

– Vad det här landet gör är att försöka hjälpa hela världen när dess invånare har enorma problem. Vi borde se om vårt eget hem först, men jag är tveksam till att Barack Obama är rätt person för det. Vi fortsätter spendera enorma summor pengar på sådant som vi inte borde lägga oss i - som andra länder. Det kostar för mycket. Skär där först.

Nicole Garcia medger att hon inte följer den politiska debatten på väldigt nära håll eller röstar, men visar sig ändå vara insatt. USA:s president har hon dock inte mycket för utan anser att han "inte har gjort några betydande förändringar" och att hans finanspolitik verkar svag. Diskussionerna om att kapa i pensionssystemet Social Security eller sjukvårdssystemet Medicare och Medicade är inget hon tar emot med öppna armar.

– Det är bra som det är. Ska USA lösa sin ekonomiska kris måste vi ta hand om de som bor här. Vi kan inte kapa det och sedan försöka fixa allting. Det finns vissa saker som borde vara heliga.