Visst. Det går att hitta någon som betalar runt 10000 kronor i månadshyra för en nybyggd trerumslägenhet på 65 kvadratmeter. Men då måste bostaden ligga centralt, på en ort med tillväxt och där det finns köpstarka hushåll. Och för den som är beredd att betala går det snabbt att komma över en sådan hyresrätt.
Även med en stigande bolåneränta från dagens rekordlåga läge går det ofta att få mycket bostadsrätt för samma summa månadspengar som en motsvarande hyresrätt kostar att hyra, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han anser att hyresrätten idag är skattemässigt missgynnad jämfört med både ägande- och bostadsrätten.
–Allt annat lika är det dyrare att bygga och att bo i hyresrätt. Det gäller särskilt sedan den sista statliga stödformen, investeringsbidraget, försvann för några år sedan.
Investeringsbidraget innebar att byggherren fick bidrag för en del av kostnaden för att bygga hyresbostäder. Samtidigt som de statliga stöden successivt tagits bort har produktionskostnaden fortsatt att stiga.
–Byggkostnaderna för nya lägenheter har galopperat under senare år. Det beror på att byggmaterialet blivit betydligt dyrare men handlar också om brister inom byggsektorn – att det byggs för dyrt och på ett ineffektivt sätt, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman.
Till grund för hur man fastställer hyrorna ligger det så kallade bruksvärdessystemet. Genom det vägs en rad faktorer in i bilden, för att komma fram till en hyra, vid den förhandling som sker mellan den lokala hyresgästföreningen och de kommunala bostadsbolagen.
Sedan några år tillbaka sker dock förhandlingar för att sätta hyror i nyproduktionen separat, utanför bruksvärdessystemet.
–Allt nyproducerat blev väldigt dyrt. För att inte de högre hyrorna i nyproduktionen skulle smitta av sig på det redan byggda ligger det nya utanför bruksvärdessystemet i tio år för att sedan fasas in. Nyproduktionshyror kan helt klart sättas högre än hyrorna i det äldre beståndet, säger Barbro Engman.
Det innebär, enligt bostadsforskare, att allt nyproducerat i princip har utvecklats i riktning mot marknadshyror. Hur denna infasning, efter en tioårsperiod, ska ske i själva bruksvärdessystemet och hur det påverkar hyresnivåerna då är oklart.
Fredrik Isaksson, chefekonom på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier, tycker att det krävs mera för att få fart på nybyggandet.
–Vi menar att en ännu friare hyressättning, tillsammans med en effektivisering av plan- och bygglovsprocessen, hör till de viktigaste förändringarna för att skapa bättre incitament för ett ökat bostadsbyggande.
Det finns samtidigt en del förslag på regel- och lagförändringar som kan ge ett uppsving för hyresrätten, även utanför heta orter.
Nyligen föreslog Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och Sabo, bransch- och intresseorganisation för allmännyttiga bostadsföretag, en skattereform för hyresrätten.
Utgångspunkten var deras beräkning att det i snitt är ett par tusen kronor dyrare per månad att bo i en nybyggd hyresrätt än i ett nybyggt småhus eller en bostadsrätt. I förslaget ingår bland annat slopad fastighetsskatt för hyresrätter och att skatteregler ändras för att underlätta underhåll av bostadshyreshus.
På gång är också en förändring som innebär att de kommunala bostadsbolagens hyresnormerande roll försvinner. En privat fastighetsägare av hyresrätter kan därigenom komma att hamna i en direktförhandling om sina hyror med den lokala hyresgästföreningen och inte, som nu, vara styrd av den hyressättning som sker i de kommunala bostadsbolagen – allmännyttan.
Sannolikt träder denna lagändring i kraft kommande årsskifte, eftersom det ser ut att råda enighet kring förslaget över partigränserna.
