Kronan försvagades mot dollarn och euron.

Tioårig statsobligation: 3,55 procent (3,62). Tvåårig statsobligation: 3,51 procent (3,58). Euro: 9:78 kronor (9:70). Dollar: 7:20 kronor (7:06). TCW-index: 131,09 (129,74).

Siffrorna inom parentes anger räntor och valutor vid stängningen föregående handelsdag. Ju lägre TCW-index, desto starkare krona.

Kronan, som rasat mer än 20 procent mot dollarn sedan i juli, fortsatte tappa höjd under måndagens handel på penningmarknaden. Vid lunchtid pendlade den kring 7:20–7:22 kronor per dollar, den lägsta nivån på två år.

– Det är fortsatt fallande riskaptit. Börsen faller. Kronan faller. Det är den huvudsakliga drivkraften. Sedan tar mindre valutor mer stryk i den här miljön. Det är samma sak med den norska kronan och för Kanada-dollarn, i Australien och i Nya Zeeland, säger Anders Söderberg, valutaanalytiker på SEB.

Vägen nedåt för kronan tror han fortsätter ett tag till.

– Så länge oron består, så länge vi ser risk för svaga börser, ser vi en risk för en svagare krona. Den kopplingen är stark. Små öppna exportberoende nationer går bättre än snittet när världen går bra, men de går sämre än snittet när världen går dåligt.

Logiken är omvänd för de större världsvalutorna, som dollarn, yenen, schweizerfrancen och pundet.

– Men euron har blivit en förlorare, till viss del på grund av att man nu ser att bankproblematiken är minst lika stor inom EU, säger Söderberg.

”Käbblet” mellan EU-medlemmar om åtgärder mot bankkrisen jämförs med USA:s stora räddningspaket, påskrivet av USA:s president George W Bush i fredags, förklarar han.

Bakom dollarns styrka mitt i krisen ser Söderberg förväntningar som bygger på att man historiskt brukar gå ur svåra ekonomiska lägen med en allt starkare dollar. Därtill vinner dollarn på att investerare nu säljer av tillgångar globalt och omvandlar dem till kontanter.

– Amerikanska fonder äger mer utomlands än vad utländska ägare äger i USA.

En starkare dollar ger ett lyft för exportföretag, men drar upp kostnaderna för importföretag. För svensk del, med en exportberoende industri, brukar det innebära ett ekonomiskt nettotillskott.