Sedan ett par år tillbaka erbjuder flera av Sveriges resebolag sina resenärer att klimatkompensera. På sajten kan kunden klicka sig vidare till en organisation som räknar ut avgiften för den aktuella flygresan. Pengarna investeras sedan i projekt för exempelvis nya vindkraftverk eller energieffektivisering.
Men samtidigt som varannan svensk har dåligt klimatsamvete, enligt Naturvårdsverkets undersökning, är det få som väljer att betala extra för koldioxidutsläpp. Det visar SvD Näringslivs rundringning bland charterarrangörerna.
– Det handlar om mindre än 1 procent. Intresset ökade något när debatten fick stort utrymme i media, sedan har det stannat av, säger Kajsa Moström, informationschef på Apollo.
Ving och Fritidsresor har haft liknande resultat med runt 1–2 procent av kunderna som väljer att betala för utsläppen.
–När det kommer till kritan är steget för stort. Vi har intervjuat resenärer och de känner att de redan gör saker. Vissa har slutat äta nötkött, de kör mindre bil och åker charter istället för reguljärt, säger Lottie Knutsson, informationschef på Fritidsresegruppen i Norden.
Redan 2007 visade utvärderingar på lågt intresse och charterarrangörerna talade om att bygga in kompensationen i bokningen för att förenkla systemet.
Men det har fortfarande inte blivit av.
–Vi tror att det blir fler som klimatkompenserar om det ingår i processen, men vi har inte riktigt fått till det utan att bokningen tar för lång tid, säger Kajsa Moström på Apollo.
Inte heller Fritidsresor har gjort förändringen, men de har istället infört ett så kallat klimatbidrag där kunden kan betala 5 kronor, oavsett hur lång flygningen är. För varje bidrag lägger Fritidsresor en femma och pengarna går sedan till två specifika miljöprojekt. Förra året deltog 60 procent av resenärerna, vilket innebar drygt 5 miljoner kronor.
–Femman är en liten ekonomisk tröskel att kliva över. Genom att vi lägger ett bidrag visar vi att vi också bryr oss och kunderna kan se exakt vart pengarna går. När det gäller klimatkompensationen är det lite luddigt, säger Jim Hovferberg, miljökoordinator på Fritidsresor.
Han tror att många är skeptiska till koldioxidkompensationen.
– Olika organisationer tar olika mycket betalt. Det skapar en osäkerhet jag tror har inverkan.
Flera andra aktörer som erbjuder klimatkompensation, bland andra SAS och Energimyndigheten, bekräftar bilden av att intresset är lågt bland allmänheten.
– Det håller på att vidgas när det gäller företag och organisationer, men inte privatpersoner. Jag kan föreställa mig att det blir för krångligt om man måste göra ett aktivt val. Det måste byggas in i systemet för folk är inte beredda att betala extra, säger Bengt Boström, chef på avdelningen för internationella klimatfrågor på Energimyndigheten.
Stefan Gössling, miljöforskare vid Lunds universitet, tycker att resebolagen måste ta ett större ansvar.
–Om det ska vara trovärdigt för resenären måste det vara tydligt att det är ett samarbete där företaget också betalar en del. Fritidsresors initiativ visar att det fungerar, även om de har satt ett löjligt lågt belopp.
Han säger också att bolagen måste vara entydiga, till skillnad från idag.
– Å ena sidan säger de att människor ska klimatkompensera, men å andra sidan säger de att flygen bara utgör en liten del av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären – och att det kan lösas med hjälp av modern teknik.
Han poängterar att klimatkompensation inte är någon hållbar lösning. Enligt honom måste vi ändra våra vanor och minska utsläppen.
– Problemet är att vi alltid försöker hitta en lösning som gör att vi kan fortsätta som vanligt.
