Företagsparken i förorten Pinki ligger bara en tjugominuters bilfärd utanför Lettlands huvudstad Riga. Det är nära till flygplatsen och nästan lantligt runtomkring. Där etablerade sig flera svenska företag i början av 2000-talet. Ett av de få som finns kvar är det svenska verkstadsföretaget Leax.

I de båda fabrikshallarna jobbar man med skärande bearbetning till framför allt svenska kunder inom både fordons- och gruvindustrin. Bland annat görs lagerringar till SKF och borrkronor till Atlas Copco.

Under förra året byggde man en ny fabrik i Rezekne som ligger nära Ryssland i östra delen av Lettland. Den ligger i ett frihandelsområde där man har haft stora problem med mycket arbetslöshet. För företaget innebär etableringen att de kan dra nytta av lägre skatter i området.


När SvD Näringsliv besökte företaget i början av 2006, mitt under en tid av historisk tillväxt, planerade företaget inför den nya fabriken. Nyanställningar väntade och det var svårt att hitta välutbildad personal. Nu märker man av finansoron och lågkonjunkturen och den krisande bil­industrin.

Vice vd för Leax i Baltikum Henrik Silenieks berättar att en del av de företag i Sverige som man ­levererar till har saktat ned på ­leveransschemat och att order på truckar och arbetsfordon senarelagts.

– Vi vet inte hur framtiden blir. Det beror på utvecklingen i Finland och Sverige, sa han försiktigt.

Vi träffades i början av oktober förra året. Då hade orderingången för Leax minskat med omkring 10 procent. Sedan i mitten av november har Leax i Sverige varslat omkring 140 personer i Köping, Falun och Ludvika och orderingången har minskat med ­ytterligare 10 procent. I Lettland kommer en fjärdedel av personalen att förlora jobbet.


Eftersom lönerna har gått upp under högkonjunkturen är det inte längre lika billigt att tillverka i Lettland. Det har minskat före­tagets konkurrenskraft. Samtidigt söker Lettland lån från IMF för att landet inte ska gå i konkurs.

– Vi försöker i stället förädla våra produkter. I framtiden kommer nog många i vår personal vara ingenjörer och olika slags specialister, säger Henrik Silenieks under vår rundvandring i anläggningen.

Tidigare var det de låga skatterna och lönerna som lockade svenska företag till Baltikum. På svenska Exportrådet ser man nu väldigt få nyetableringar. Sverige är den näst största direktinvesteraren i Lettland efter Estland men det senaste året har investeringarna sjunkit betydligt.

– De företag vi har pratat med säger att de avvaktar, väntar och ser eller helt enkelt att de inte är intresserade, säger Mantas ­Zalatorius, ansvarig för Export­rådet i Baltikum.


Den snabba tillväxten i området gjorde att det inte fanns skäl till att modernisera och effektivisera industrin i den utsträckning som man kanske hade behövt, menar ekonomer som SvD Näringsliv pratat med. De viktigaste exportvarorna för Lettland är träprodukter och basmatprodukter.

När lågkonjunkturen nu slagit till med full kraft tror de att ­lönerna kommer att sjunka till­baka igen eftersom facket är väldigt svagt. Samtidigt spökar ­devalveringshotet. I förhandlingarna med IMF har Lettland fått ha kvar peggen mot euron. Men osäkerheten består.

– För oss skulle en devalvering vara negativ på kort sikt eftersom vi har eget kapital där. Men på lång sikt skulle det ju innebära minskade produktionskostnader, säger Roger Berggren, koncernchef på Leax.


Aldrig tidigare har hans företag upplevt en sådan dramatisk nedgång. Och i Lettland har löneökningar på 20–30 procent och skenande inflation bytts mot diskussioner om lönesänkningar. Bland annat tros lönerna för stats­anställda sänkas.

Och Roger Berggren tror att lönesänkningar kan komma på tal även hos dem.