Nästan 15 000 bolag och institutioner ska sedan 1 juli 2005 rapportera misstänkt penningtvätt. Förra året var det bara 52, 0,4 procent, av dessa som lämnade någon rapport.

EU har länge tryckt på för bättre kontroll och andra länder begär allt oftare hjälp med utredningar om penningtvätt.

I mars nästa år, nästan ett och ett halvt år försenat, införs nya skärpta regler som ska underlätta rapporteringen.

Finansmarknadsminister Mats Odell säger till SvD Näringsliv att regeringen inom kort kommer att avisera satsningar mot penningtvätten. Sannolikt ges mer resurser för tillsynen av penningtvättlagarna.

Banker, kreditinstitut och växlingskontor lämnar kontinuerligt rapporter medan revisorer och bilhandlare är väldigt dåliga på att göra det. En enda av cirka tusen bilhandlare i landet, men inte någon av Sveriges 6 100 fas­tighetsmäklare, rapporteradenågot fall av misstänkt penningtvätt under 2007.

– Det är förvånande, säger Tommy Kangasvieri, chef för Finanspolisen, som är den instans som tar emot och utreder alla rapporter.

Kangasvieri tycker det är märkligt att inte ens en majoritet av bankerna rapporterar. Bara 27 av de 126 registrerade bankbolagen kom in med något under 2007.

– Jag har fått förklaringen att de flesta bankföretag är mycket små, men det är ändå märkligt tycker jag, säger Tommy Kangasvieri.

Att inte en enda av fastighetsmäklarna berättat att de sett något misstänkt tycker han är allra konstigast.

– Det är bekymmersamt. Vi vet att brottspengar investeras i fastigheter, säger han.

Siffrorna gäller för förra året, men enligt Tommy Kangasvieri fortsätter trenden också i år.

Sammanlagt 6 040 rapporter kom in under 2007. De omfattade transaktioner på 4  miljarder kronor.

Inflödet av rapporter, som i antal faktiskt minskat efter att lagen som kom för två år sedan ökade antalet rapportörer från 2 000 till 15 000, har ökat något i år. Men det är inte markant fler som lämnat rapporter i år än förra året.

Tommy Kangasvieri tror att många fortfarande inte har en aning om vilka skyldigheter de har att rapportera och att många företag inte har några fastställda rutiner för hur man ska göra det. Han anser att myndigheterna måste anstränga sig mer för att få lagen att fungera.

– Vi måste få bättre tillsyn och mer resurser till den, säger han.

Allt talar för att hans vädjanden kommer att hörsammas den närmaste tiden.

Om några veckor kommer ett förslag till hur Sverige ska kunna genomföra EU:s tredje penningtvättdirektiv, och kunna skärpa kontrollen ytterligare, att bli färdigt.

Regeringen tänker i den kommande budgeten avsätta pengar för en bättre tillsynsorganisation. Reglerna i den nya lagen blir detaljerade och bättre anpassade.

Meningen var att nyordningen skulle införas redan 15 december 2007, men om tidsplanen nu håller blir det istället 1 mars 2009.

– Det har varit en hel del frågor att bereda, konstaterar Tord Gransbo, ämnesråd i Finansdepartementet. Dessutom kom en hel del kritik från remissinstanserna på utredningen som kom i mars förra året och skulle ligga till grund för den nya lagen.

Nu går sannolikt en remiss iväg till lagrådet i början på oktober och en proposition läggs i november.

Tord Gransbo vill inte kommentera saken närmare eftersom frågan fortfarande bereds.