Den nya vågen av börsfall startade – som så ofta förr – i USA. Efter ett massivt säljtryck under den sista timmens handel sjönk Dow Jones Industriaktieindex i förrgår med 5 procent och landade under det marknadspsykologiskt viktiga 8000-strecket för första gången på fem år. Och kurserna pekade fortsatt neråt när handeln i New York öppnade igår.

Det spred sig sedan världen runt . I Japan rasade exempelvis Nikkeis 225-index med nästan 7 procent igår sedan regeringen spätt på den allmänna recessionsoron genom att rapportera ett oväntat och ovanligt handelsunderskott under oktober. I Stockholm slutade börsindex på minus 1,6 procent.

Det har dragit igång en ny ”flykt till kvalitet”. Investerarna jagar ”trygga statspapper” vilket lett till att räntorna på amerikanska statsskuldsväxlar sjunkit till nivåer som vi inte sett motsvarighet till sedan Lehman Brothers-kraschen i september.

Motståndet i kongressen och i Vita huset mot att tillmötesgå den hårt pressade biltrion GM-Ford-Chrysler – som begär ett akut stödpaket på 25 miljarder dollar – har bidragit till den globala börsfrossan.

Men det är långt ifrån den enda faktor som tynger marknaderna. Konjunktursignalerna är entydigt dystra. Igår rapporterades exempelvis att antalet nyamälda arbetssökande ökat oväntat mycket i veckan.

Färsk prisstatistik har också fått ekonomer och marknadsanalytiker att på nytt ta till det fruktade D-ordet: Deflation.

Konsumentprisindex i USA sjönk förra månaden med hela 1,0 procent. Det var ovanligt mycket men inte särskilt oväntat efter den senaste tidens kraftiga prisnedgångar för olja och andra råvaror. Men det som fick de redan skärrade marknaderna att reagera var att även kärninflationen - där energi och livsmedel räknats bort - minskade mellan september och oktober (med 0,1 procent). Och det har inte hänt under de senaste 25 åren.

Det finns en ”verklig risk för att USA-ekonomin hamnar i en nedbrytande deflationsspiral”, varnade Sheryl King, seniorekonom vid Merrill Lynch i ett analysbrev.

Så alarmistiska är det visserligen få ekonomer som är. Många gör bedömningen att vi kommer att få se disinflation - enstaka månader med sjunkande priser - framöver men att risken fortfarande är liten för en ren deflation där den allmänna prisnivån - som i Japan under 1990-talet - sjunker under en längre tid.

Den amerikanska centralbanken har lärt av Japan. Det gjorde Fedchefen Ben Bernanke klart redan då USA senast oroade sig för deflation för sex år sedan. Och den viktigaste lärdomen är att agera snabbt och aggressivt, genom att sänka styrräntorna, pumpa in likviditet i banksystemet och - som en sista åtgärd - även pressa ner långräntorna genom att centralbanken i stor skala köper statspapper (vilket driver upp kursen/pressar ner räntan på papperen).

Fed har redan sänkt räntan till låga 1,0 procent och ställt gigantiska belopp i ny likviditet till marknadens förfogande i försöken att dämpa finanskrisen.

Och marknaden ställer nu in sig på ännu en styrräntesänkning med 0,5 procentenheter i december.

Centralbanken har samtidigt själv bidragit till deflationsoron genom den kraftiga nedskrivning av såväl BNP-utsikter som inflation som avspeglas i protokollet från räntemötet i oktober.

Och Fed-tungviktaren Donald Kohn har vid ett möte i Washington kommenterat deflationshotet med att ”oavsett hur jag såg på den risken för fyra-fem månader sedan tror jag att den har ökat sedan dess, även om den fortfarande är liten”.

Det faktum att Fedföreträdare alls talar om deflation har alltså lagt sten på börda på de finansmarknader där läget ännu är långt ifrån något som kan betecknas som ”normalt”.

Liborräntorna – de räntor som bankerna betalar när de lånar ut pengar till varandra – har visserligen sjunkit en hel del. Det tyder på ett visst töväder, åtminstone på en del av marknaden.

Men i stort är krisen fortfarande djup och ovissheten monumental. Vilket inte minst kan avläsas i finansföretagens aktiekurser som fortsatt falla från redan hårt nedpressade nivåer.

Storbanken Citigroup är ett talande exempel. Den föll med över 20 procent i onsdags. Det betyder att bankens börsvärde krympt från 230 till 35 miljarder dollar under det senaste året.