”Vi närmar oss ett köpläge”, sa en analyschef på en storbank. Det var den 10 september 2008 och några aktieanalytiker intervjuades och fick resonera om läget på börsen. Stockholmsbörsens index hade då backat med över 23 procent under året. Det verkade vara tillräckligt, enligt analytikerna som målade upp en ensidig bild av en börsmarknad som snart vänder upp. Fem dagar senare, den 15 september 2008, ansökte Lehman Brothers om konkursskydd och en finansiell mardröm slog in. Det ekonomiska systemet nära nog kollapsade, och nu var det inte längre många som talade om något köpläge. Börsens index slutade det året på minus 42 procent.
Men det råder ingen brist på andra börsanalytiker och fondförvaltare som har varit för positiva. I början av förra året gick gissningsleken på högvarv. Så kallade börsproffs och experter verkade vara rörande överens om att 2011 skulle bli aktiehandlarnas år.
Många förväntningar låg på att börsen skulle stiga med 10–15 procent. Förutom enskilda analytiker som ventilerat sina prognoser – såsom Handelsbankens och Danske Banks analytiker – som pendlade omkring en uppgång på 15 procent gjorde också nätmäklarna rutinmässiga större undersökningar. När Nordnet, inför det stundande fjolåret, frågade 30 fondförvaltare om vad de trodde om börsåret 2011, blev medelvärdet av svaren en börsuppgång på 15 procent.
Även resultatet av Avanzas gedigna undersökning visade att mer än hälften av de tillfrågade nordiska fondförvaltarna räknade med att börsen skulle stiga med mellan 10 och 20 procent. ”De är mer positiva än normalt”, sa den chef på Avanza som ansvarar för undersökningen.
Prognoserna hade inte varit så bristfälliga, om vi bara skrivit dit ett minustecken framför siffrorna. Det har inte varit lätt att hitta någon analytiker i arkiven som ens var i närheten av att förutse minus 17 procent som blev 2011 års facit. Och få varningsklockor ringde om att 2011 skulle blir det fjärde sämsta börsåret sedan 1990.
Även om det var i början av året som optimismen sprudlade var det inför sommaren – naturkatastrofen i Japan sågs som ett snabbt passerat börskapitel – som det riktiga guldläget verkade uppstå. ”Det är köpläge. Jag är mer positiv i dag än vad jag var för en månad sedan”, sa vd:n för den oberoende fondtjänsten Indecap den 30 juni till E24.se. ”Grundbilden på sikt är att det rör sig uppåt och det kan absolut uppstå goda köplägen”, sa en placeringsstrateg på SEB till Dagens Industri den 3 juni. Nordeas aktiestrateg verkade än mer hoppfull: ”Den här sommaren ska man vara med. Det kan skapas bra möjligheter.”
Bara några veckor senare visade det sig att ”vara med” skulle den vara som ser ett nöje i att förlora pengar under dramatik. I slutet av sommaren utlöstes det brantaste börsfallet sedan den svarta måndagen hösten 1987.
Men det verkar inte spela någon roll hur fel det än blir. Trots ett pärlband av pinsamma upprepande felprognoser blomstrar analysindustrin. Den är ofta själva basen i bankernas – och även pensionsförmedlarnas – allt mer snabbväxande rådgivning, som inte kan baseras på annat än den bestämda tron att de själva kan se bättre in i framtiden än gemene man. Det är en mångmiljonindustri.
Att de ofta har en lite för positiv inställning är dock inte så konstigt. De analytiker eller fondförvaltare som går ut till sina kunder och spår börskrasch lockar inga kunder. Det är som en fastighetsmäklare skulle gå ut och säga att bostadspriserna väntas rasa.
För några veckor sedan, dagen före jul, startade årets gissningslek. Avanza har intervjuat 37 kapitalförvaltare om börsens förväntade utveckling under 2012. Majoriteten tror, föga förvånande, att Stockholmsbörsen slutar på plus i år. I snitt spår förvaltarna en börsuppgång på 6 procent under året.
Men i dessa undersökningar är förvaltarna, fullt förståeligt, helt anonyma. Hittills har det varit tunnsått med trovärdiga analytiker och förvaltare som gått ut under eget namn och vågat sig på en gissning om hur börsen slutar 2012. Och för hela analytikerkårens bästa, vänligen låt bli.
GRAFIK: Börsanalytikernas felprognos
