Riksbankens beslut att höja styrräntan till 4,75 procent får nu kritik från flera håll, men samtidigt var det få som tappade hakan i går när beslutet presenterades.
– Man är både överraskad och inte överraskad. Överraskad om man ser till hur den ekonomiska bilden ser ut med en vikande konjunktur. Men samtidigt har Riksbanken aviserat en höjning till och nu följer man det som sagts tidigare, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB och tillägger att beslutet kan få konsekvenser för den redan dämapde tillväxten.
– Att Riksbanken fortsätter att höja räntan i en neråtgående konjunktur, leder till en snabbare avmattning av konjunkturen, säger Robert Bergqvist.
Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, tycker att Riksbankens beslut var fel med tanke på den vikande konjunkturen. Han hade hellre sett att Riksbanken hade avvaktat med att höja räntan.
– Företagen påverkas därför att hushållens ekonomi blir sämre och hushållen köper det som företagen producerar. Det blir också dyrare för företag som lånar till investeringar, säger Stefan Fölster.
Samtidigt är även många företag positiva till att inflationen, tack vare höjningen, dämpas. Många företag är, enligt Stefan Fölster, oroade för framtida kompensationskrav i kommande löneförhandling. Och han passar på att ge facket en känga.
– Riksbanken hade haft lättare att avstå från höjningen om facket hade varit tydligare med att de inte kommer att säga upp avtalen, säger han.
Men det är något som Dan Andersson, chefekonom på LO, inte håller med om.
– Nej jag tror inte att Riksbanken tänker så. Jag tror mer att de tänker på de allmänna inflationsförväntningarna, säger han.
Han är däremot överrens med Stefan Fölster om att Riskbankens beslut var fel.
– Om två år har vi en inflation som ligger under två procent enligt Konjunkturinstitutet. Den inflation vi har nu är importerad från utlandet och om man ska få bort den måste man pressa ner Sverige i en lågkonjunktur, säger Dan Andersson.
Vid det förra räntemötet i juli röstade halva direktionen emot planen för framtida räntehöjningar. Planen innebar att räntan skulle kunna komma att höjas två gånger till under hösten. Robert Bergqvist på SEB tror därför att direktionen var oenig även vid gårdagens beslut.
– Den halvan som röstade för höjningen är uppenbarligen beredda att ta priset av en lägre konjunktur för att kunna skörda frukter av att ränta går ner, säger Robert Bergqvist.
Och gårdagens beslut innebär en vändpunkt enligt Robert Bergqvist - nu blir det inte fler höjningar.
– Det är ett tydligt besked från riksbanken om att vi har nått toppen. Man flaggar för att räntan kan komma att sänkas under nästa år, och troligen under andra halvåret, säger Robert Bergqvist.
Förtroendet för Riksbanken ska enligt honom avgöras i det längre perspektivet, när bilden av hur dagens beslut påverkar tillväxten träder fram.
– Innan beslutet fanns det en enighet bland ekonomer om att inte höja räntan och Riksbanken är ensamma om beslutet. Om ekonomin bromsar in snabbare än Riksbanken tror i sin prognos kan kritiken komma längre fram, säger Robert Bergqvist.
Även Stefan Fölster på Svenskt Näringsliv tror att förtroendet för Riksbanken kan ha skadats av dagens beslut.
– Jag tror att många undrar över Riksbankens roll i den svenska ekonomin och bankens förmåga att prognostisera inflationen på två till tre års sikt eftersom de flesta prognosmakare spår att inflationen ska avta snabbare än vad Riksbanken har i sin prognos, säger han men tror samtidigt inte att det fanns andra motiv bakom höjningen än att just bekämpa inflationen.
– Nej, jag tror inte på några konspirationsteorier, däremot är det så att Riksbanken kan bli inlåsta av sin räntebana som gör det svårare att vända om när oväntade saker händer i ekonomin.
