Bryssel, Stockholm Talesättet att Djävulen sitter i detaljerna, var en av de vanligaste kommentarerna efter gårdagens nattmangling i Bryssel. Men världens börser valde att ta fasta på de stora dragen och det faktum att någon form av lösning nu faktiskt finns på pränt. I Frankfurt steg börsen med 5,4 procent, och euron stärktes rejält mot dollarn.
– Jag tycker det inte är så konstigt att börsen tar ett glädjeskutt. Många har befarat att euron står för inför sitt sammanbrott den här hösten. Nu har politikerna ändå visat att de tänker göra allt för att lösa den här skuldkrisen – då är det förståeligt att aktieinvesterarna reagerar positivt, säger Cecilia Skingsley, analyschef för ränte- och valutahandeln på Swedbank
Hon är övertygad om att Europas politiker i slutändan kommer att kunna rädda europrojektet och fördjupa det europeiska samarbetet. Men när det är sagt är hon noga med att betona att krisen kommer ta lång tid att värka ut.
– Det är ganska typiskt för den krishantering som vi har sett nu ett par gånger. Man presenterar en lösning och sedan börjar man slita isär överenskommelsen och göra egna lokala tolkningar av vad man har kommit fram till, säger Cecilia Skingsley.
Men samtidigt finns en hord av obesvarade frågor gällande EFSF, räddningsfonden som i själva verket är ett Luxemburgbaserat företag med euroländerna som delägare. De femton sidor som publicerades efter euroländernas nattmangling rymmer gott om principiella ståndpunkter och avsiktsförklaringar, men betydligt färre detaljer om hur undsättningen av Grekland ska iscensättas i praktiken. Bland annat föreslås EFSF belånas upp till fyra eller fem gånger, vilket skulle ge fonden en slagkraft på över 1000 miljarder euro. Vem som ska stå för pengarna var dock osagt, vilket lämnar marknaden mycket att önska.
– I slutändan är det något av en halvmesyr, man skjuter problemet framför sig och det kommer förmodligen att behövas en större nedskrivning framöver. Men man köper sig ytterligare lite tid, och det kan vara så att man vill använda den tiden för att bankerna ska kapitaliseras upp och bygga upp ytterligare skyddsvallar, säger Louis Landeman på Danske Markets.
I jakten på investerare riktades sökljuset omedelbart mot Kina, som med sin omfattande valutareserv åtminstone har resurserna att investera i den europeiska fonden. Frankrikes president Nicolas Sarkozy hade under dagen telefonsamtal med sin kinesiska motpart Hu Jintao, men några detaljer från sammanträdet fanns i går inte att tillgå. Pierre Gave, makroanalytiker med bas i Hongkong, ville dock inte avfärda tanken.
– Jag tror nog att Kina kan vara intresserat av att ställa upp med finansieringen av EFSF-fonden. Men räkna med att ledarna i Peking kommer att kräva betydligt fler detaljer från räddningspaketet än vad EU hittills har presenterat, säger Pierre Gave, partner på finansföretaget GaveKal.
Utöver räddningsfonden i sig hänger ytterligare frågetecken över nedskrivningen av den grekiska statsskulden. En potentiellt mycket besvärlig fråga rör kreditförsäkringsmarknaden, där investerare kan köpa försäkringar mot bland annat statskonkurser, så kallade cds-kontrakt. Att få försäkringsbeloppet utbetalt kräver dock att konkursen är ofrivillig, något Europas ledare nu anser att den inte är. Således riskerar de som köpt försäkringsskydd mot en grekisk konkurs, vilket på senare tid blivit allt dyrare, att stå helt utan ersättning när nedskrivningarna är ett faktum. Detta kan urholka förtroendet för kreditförsäkringsmarknaden som helhet.
– När du skapar den här typen av politiska kryphål så kommer du att fundera på om du har något värde i ett sådant här skydd. Det är ganska farligt att gå in och ändra spelreglerna, säger Louis Landeman på Danske Markets.
Jens Henriksson, vd för Stockholmsbörsen, väljer också att tolka gårdagens paket delvis positivt. Han tycker att det nya räddningspaketet är lite bättre än väntat med tanke på omständigheterna. Men precis som Cecilia Skingsley betonar han att problemen långt ifrån är lösta och att det handlar om extremt komplicerade ekonomiska problem som måste åtgärdas.
– Jag tror tyvärr inte att det nya paketet innebär att Greklands bekymmer nu är över. Landet har efter skuldavskrivningen fortfarande cirka 200 miljarder euro i skuld. Och vi har flera gånger sett att det folkliga stödet för besparingar i Grekland är mycket begränsat, säger Jens Henriksson.
