Förhoppningen är att de bägge signalerna ska förstärka varandra och återskapa företroendet och lugnet, så att man får andrum att ta itu med de nödvändiga konkreta besluten.
Finansministrarna ska försöka enas om slutsatser, som sannolikt innehåller följande krav och åtaganden:
• Bättre kvalitet på bankernas riskinformation. Och här är det bråttom. Att få bort osäkerheten i marknaden är en förutsättning för återskapat förtroende. Nyckelordet är ”genomlysning”. Då vågar bankerna åter börja hjälpa varandra med likviditet. Finanskrisen i Europa är en förtroendekris, som har skapat en likviditetskris.
• Samordnad tillsyn av stora gränsöverskridande banker. Det finns i dag nära 50 stora banker med affärer och risker i flera EU-länder. För var och en av dessa banker ska man sätta upp tillsynskollegier, med representanter från de berörda länderna. Tillsynsmyndigheterna ska skapa enhetliga format för rapportering och redovisning.
• Löften om ömsesidig hjälp över gränserna om en större bank, med verksamhet i flera länder, skulle behöva räddas med skattemedel. Regeringarna lovar att leva upp till den överenskommelse som träffades vid finansministermötet i maj. Uppgörelsen kallas Memorandum of Understanding, men löser inte frågan om bördefördelning mellan drabbade länder.
• Förstärkt roll för EU:s tillsynskommittéer. Det finns redan tre kommittéer för samordning av regelverk, tillsyn och krishantering på EU-nivån; för vardera banker, värdepapper och försäkringar. Dessa ska få utökat mandat och kunna ta beslut med kvalificerad majoritet (dock inte bindande). Alla EU:s 27 myndigheter ska skriva in en EU-dimension i sina nationella statuter.
• Ny lagstiftning prioriteras. Två lagförslag ligger redan på bordet hos finansministrarna och Europaparlamentet. De handlar om att förstärka kapitaltäckningen hos bankerna och solvensen hos försäkringsföretagen. Förslagen bör snarast antas.
Finansministrarnas slutsatser går efter dagens möte vidare för politiska åtaganden på högsta nivå vid EU-toppmötet i Bryssel 15 och 16 oktober.
