Euro-obligationer skulle kunna användas för att hjälpa eurozonens krisländer att finansiera sig billigare än med dagens straffräntor, som i praktiken omöjliggör upplåning på den privata kapitalmarknaden för flera av valutaunionens medlemmar.

Men de nya obligationerna ska inte ses som en snabb lösning på alla problem som just nu plågar euroländerna.

Statsminister Fredrik Reinfeldt avvisar tanken på euro-obligationer för att underlätta krishanteringen i eurozonen.

– Det är helt fel signal att skicka till skötsamma europeiska ekonomier. Priset blir att räntan ska upp hos de som sköter sig, för att räntan ska gå ner hos de länder som inte har skött sig, säger Reinfeldt till TT.

Han anser att den enda vägen är att ställa hårda krav på de länder som inte skött sig, så att de sanerar sina ekonomier.

Marknaden reagerade omedelbart. Euron steg och europeiska börser, även i Aten och Paris, fick draghjälp. Bland vinnarna fanns den franska storbanken Crédit Agricole, som lyfte med nästan 3 procent trots att Moody's tidigare på dagen sänkte bankens kreditbetyg.

Utvecklingen på obligationsmarknaderna i Spanien och Italien är mycket oroväckande, enligt José Manuel Barroso, som inför EU-parlamentet förklarar att han anser att det räntetryck som råder i Madrid och Rom är obefogat om man tittar på ekonomiska och budgettekniska faktorer i de båda länderna.

Samtidigt presenterade centralbanken i Madrid siffror som visar att spanska banker lånade 81,6 miljarder euro av Europeiska centralbanken (ECB) i augusti, vilket kan jämföras med 57 miljarder euro i juli. Bakom ökningen ligger tuffare finansieringsvillkor för de spanska bankerna.

Senare i dag väntas Frankrikes president Nicolas Sarkozy, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Greklands premiärminister Giorgos Papandreou ha en telefonkonferens för att diskutera hur den grekiska krisen ska hanteras.

Papandreou vill att regeringarna i Berlin och Paris trycker på hårdare för att få fler franska och tyska storbanker att gå med på skuldnedskrivningar, rapporterar den grekiska tidningen Kathimerini.

Greklands regering har begärt in information från myndigheter i nästan 60 länder om hur deras banker ställer sig till att frivilligt medverka i ett skuldsaneringsprogram för att hjälpa Grekland ur krisen.

Grekland har tidigare krävt att 90 procent av de banker som äger grekiska statsobligationer ska gå med på eftergifter för att programmet ska genomföras.

Eftergifter från banker och försäkringsbolag är en väsentlig del i det andra stödprogram till Grekland som beslutades på ett toppmöte den 21 juli i år.