Finansministrarna ska bland annat skaka hand om den så kallade sexpacken, en ny regelpacke som innebär mer kontroll av euroländernas finanser och större makt för Bryssel att utdöma sanktioner för budgetsyndare.

Hela 23 av EU:s 27 medlemsländer har brutit mot 3-procentsgränsen för budgetunderskott, och är just nu föremål för olika rättsförfaranden i EU-domstolen.

Sexpacken, som godkändes av EU-parlament i förra veckan, är ett stort och vida omstritt teoretiskt jättekliv framåt för ekonomisk integration mellan EU-länderna. I kort innebär den att EU-kommissionen får rätt att granska de enskilda ländernas budgetar innan de nationella parlamenten godkänner dessa.

De länder som ser ut att vara på väg mot större budgetunderkott än de tillåtna 3 procenten av BNP ska å det skarpaste sägas åt att byta kurs. De med en statsskuld på över 60 procent ska tvingas till att pressa ner den.

Man inför böter för medlemmar som till äventyrs skulle vilja göra en Grekland: snygga till sina rapporter om underskott med falska glädjesiffror.

Utöver detta ska man sätta upp tre nya EU-myndigheter för samordning av tillsynen av Europas bank-, försäkrings- och värdepappersmarknader, vars oaktsamma spekulationer till stor del har fått skulden för finanskrisen.

Svårigheterna ligger i detaljerna. För Sveriges del har det varit viktigt att försvara meddelarskyddet när man listar de slags tillslag som de 100–50 framtida anställda i EU:s tillsynsmyndighet EMSA ska kunna göra.

Ett scenario som man har värjt sig emot är att en helt vanlig bankanställd någonstans i Sverige en dag får besök i sitt hem av en utredare från EMSA, som i sällskap av polis begär att få göra en husrannsakan och, än värre, kräver att få veta om den anställde har talat med medier, och i så fall med vem.

I dag har texten skrivits om till att utredningsmyndigheten bara får göra tillslag i banklokalerna, och att man inte kan kräva information om eventuella mediekontakter. Många EU-länder har långt flackare regler om meddelarskydd, som exempelvis Storbritannien, där en domare kan besluta om att förbjuda publikation av information som journalister kommit över.

Enligt svenska diplomater på plats är det denna slags juridiska snårigheter om tillsynsmyndighetens befogenheter, när den kan slå till och när den måste få hjälp av någon motsvarighet till den svenska Finansinspektionen, och vilken myndighet eller domstol som ska ge grönt ljus, som fortfarande står kvar att lösa.