BONN Angela Merkel och Nicolas Sarkozy sparkade i går i gång tre intensiva veckor fram till EU-toppmötet den 30 januari. Då ska detaljerna i den nya fiskalpakten diskuteras för att sedan kunna klubbas senast i början av mars.
– Läget är fortsatt mycket spänt, sade Nicolas Sarkozy på en presskonferens efter överläggningar med Merkel i Berlin.
Angela Merkel sade att förhandlingarna om den nya finanspakten som beslutades på toppmötet den 9 december kanske kommer att kunna avslutas redan den 30 januari. Tyskland ville ursprungligen att pakten skulle skrivas in i EU-fördraget. Men efter ett brittiskt veto ska den nu utformas som ett mellanstatligt avtal.
En av huvudpunkterna i pakten är en så kallad skuldbroms som begränsar varje lands strukturella budgetunderskott till 0,5 procent av bruttonationalprodukten.
Merkel och Sarkozy vill också att den permanenta stabiliseringsfonden ESM startar redan vid halvårsskiftet. Inbetalningar till fondens grundkapital på sammanlagt 80 miljarder euro ska dessutom genomföras i snabbare takt än hittills planerat. Tyskland står för närmare 22 miljarder euro av inbetalningarna.
Merkel backade i går upp Sarkozys planer på att införa en kapitaltransaktionsskatt, en så kallad Tobinskatt. Den franska presidenten överraskade i helgen med att Frankrike är berett att gå i spetsen och i värsta fall införa skatten på egen hand.
– Personligen stödjer jag idén. Men vi är inte överens i regeringskoalitionen, förklarade Merkel.
Hård motståndare till skatten är Storbritannien som befarar att finansplatsen London förlorar konkurrenskraft. Däremot antydde premiärminister David Cameron på måndagen att Storbritannien under vissa omständigheter kan vara berett att bidra med 30 miljarder euro till de 200 miljarder euro som EU vill förstärka IMF:s kapital med.
Merkel och Sarkozy manade under måndagen regeringen i Aten att genomföra utlovade reformer och avsluta förhandlingarna med privata banker och försäkringsbolag om en frivillig skuldavskrivning.
– I annat fall kommer vi inte att kunna genomföra nästa utbetalning av stödet till Grekland, klargjorde den tyska förbundskanslern.
Det nya stödpaketet till Grekland på 130 miljarder euro som beslutades i oktober förra året bygger på att privata långivare avstår från 50 procent av sina fordringar.
Sedan dess har krisen i Grekland förstärkts och allt fler ekonomer utgår ifrån att det behövs avskrivningar på minst 60 procent för att pressa ned landets skulder till 120 procent av bruttonationalprodukten fram till 2020, från i dag mer än 160 procent.
Internationella Valutafonden IMF kritiserade häromdagen att reformtakten är för långsam och att såväl privatiseringarna som skatteintäkterna ligger långt under de uppsatta målen. Enligt uppgifter i medierna anser IMF-experterna att Grekland inte längre går att rädda.
I sitt nyårstal varnade premiärminister Loukas Papademos för en ”okontrollerad, katastrofal konkurs” ifall förhandlingarna med de privata långivarna stupar eller drar ut på tiden. I värsta fall tvingas landet ut ur eurozonen.
– Vi kastas i så fall tillbaka till 50-talet, sa nyligen centralbankschefen Georgios Provopoulos.
Den grekiska tidningen Ta Nea rapporterade i går att regeringen överväger att frysa lönerna i den privata sektorn i åtminstone tre år. Dessutom ska jul- och påskbonusar sänkas och minimilönerna reduceras med upp till 30 procent. Enligt tidningen är detta ett av villkoren som den så kallade trojkan med representanter från EU, IMF och Europeiska centralbanken ska ha ställt för ett nytt miljardpaket.
Medan Grekland står inför stänga dörrar på finans- och penningmarknaden flyr investerarna hals över huvud till tyska statspapper. I gårdagens auktion var de till och med beredda att betala för att få köpa 6-månaders skuldväxlar. Räntan låg på minus 0,0122 procent.
– Return of money går i osäkra tider före return on money, kommenterade Kornelius Purps från italienska banken Unicredit.
