– Det är omöjligt att påstå att Coca Cola, Nestlé och Schiphols flygplats är aktiva bönder. Eller varför ska EU stödja skolfrukt? Och det är fullkomligt ovettigt att använda pengar för att stödja tobaksodling, säger EU-parlamentariker Marit Paulsen (FP).
– Stöd ska inte gå till golfbanor eller sådant som inte var tänkt att ligga i den gemensamma jordbrukspolitiken, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C).
Deras synpunkter låter kanske självklara, men EU:s jordbrukspengar används till mycket som kan få både politiker och skattebetalare att reagera. När nu inriktningen för nästa sjuårsperiod, 2014—2020, börjar förhandlas positionerar sig länderna och för fram sina hjärtefrågor.
Jordbrukskommissionär Dacian Ciolos har presenterat ett diskussionsunderlag där han drar upp linjerna i grova drag; jordbrukspolitiken ska bli grönare och stöden ska inte gå till soffbönder utan till aktiva bönder.
Däremot nämns inte en krona, inte en euro. Först nästa sommar väntas EU-kommissionen ta i den känsliga frågan om jordbruksbudgetens storlek. I dag utgör den drygt 40 procent av EU:s totala budget på runt 130 miljarder euro.
Paulsen och Erlandsson är överens om att jordbruksbudgeten måste minska och att pengarna ska användas mer effektivt. Det är en traditionell svensk uppfattning, som under den ekonomiska krisen fått större gehör bland andra EU-länder. Inte minst skattebetalarna är ovilliga att låta EU:s budget svälla när de möts av sparpaket på hemmaplan.
– Det är en påtaglig förändring på två år, tycker jag, alla är väldigt mycket mer försiktiga, säger Erlandsson.
Ändå kommer kraven på en åtminstone bibehållen jordbruksbudget att vara högljudda.
Till exempel Frankrike, Nederländerna, Tyskland och Danmark lär inte frivilligt dela med sig av sina stöd till de nyare medlemsländerna, som anser att deras övergångsperiod bör vara över nu och att stöden ska fördelas mer rättvist inom unionen. De kan inte förstå att en grekisk bonde får mer gårdsstöd än en litauisk.
Både Paulsen och Erlandsson tycker att kraven från de nya är rimliga.
Diskussionerna om hur jordbrukspolitiken ska se ut, om stora och små jordbruk ska behandlas lika, hur miljöeffektiva jordbruk ska premieras och hur en aktiv bonde ska definieras kommer att bli allt hetare under 2011 och 2012. Då visar det sig hur stor viljan att förändra EU:s jordbrukspolitik är i praktiken.
