Som oftast är det regionalstöden som står för de flesta av konstigheterna. Stöden syftar till att utjämna ekonomiska skillnader mellan fattiga och rika regioner i EU, och slukar en tredjedel av den totala EU-budgeten, cirka 350 miljarder euro. De är svåra att överblicka, eftersom de kan gå till allt från brobyggen till språkresor, från energi- och forskningssatsningar till glesbygdskultur.
Totalt blev 7,7 procent av regionalstöden utbetalade felaktigt under 2010. Många fel verkar ha varit oavsiktliga – EU-reglerna är krångliga. I ett projekt som kostar EU-kassan 200 miljoner euro kan det bli fel i någon liten delupphandling på kanske 10000 euro, och då hamnar hela projektet i felspalten. Men svinn förekommer också, enligt rapporten.
Värsta budgetsyndarna i fjol var Spanien, Italien och Tjeckien och ledamöter från EU-parlamentets utskott för budgetkontroll krävde genast att de spanska, tjeckiska och italienska finansministrarna förklarar sig.
– När två tredjedelar av felen är koncentrerade till tre länder, då är det uppenbart att dessa inte gör som de borde, sa svenska EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M), som nu ska ta fram underlaget för huruvida parlamentet ska godkänna budgeten för 2010 eller inte.
–Vi sitter på en atombomb, om vi viftar med hotet att vi kan stoppa framtida utbetalningar om en institution inte rättar till sina fel, så brukar de lyssna, säger Fjellner.
–Intressant att diskutera är också vad vi ska göra om ännu ett euroland begär pengar ur olika kriskassor: stora delar av EU-budgeten är ju numera intecknade i de kassorna. Om man måste ta pengar till EU-budgeten för att hjälpa Italien, var får man då pengar till att betala alla löpande utgifter för EU? frågade han sig retoriskt.
LÄS MER: Budgetsyndare kan bli av med EU-stöd
