Efter cirka 40 år är tiden inne för en kritisk granskning av momssystemet, står det i den så kallade grönboken – ett idéknippe som ska tjäna som diskussionsunderlag för en framtida lag – som EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor, spanjoren Joaquín Almunia, lade fram i går.

Kommissionen vill reformera EU:s gamla momsregler från 1977 så att de inte krockar med unionens konkurrensregler. Det har blivit för krångligt att räkna ut vem som ska få momspengarna, hur mycket, och vem som tjänar på hög eller låg moms i en handelssituation.


Man vill också att insamlandet av momsen, varav en liten del redan i dag går direkt från ländernas statskassor till Bryssel, ska bli mer effektiv så att pengar inte försvinner i administration på vägen till EU-huvudstaden.

Konsultationer med alla intresserade parter – regeringar, skattmasar, handelsexperter och allmänheten – ska pågå i något halvår, och sedan ska kommissionären sätta ihop ett lagförslag.

Momsen är dock ett område som tjänstemannakåren i Bryssel måste träda varsamt fram i: skattesatser, skatter och att samla in skatter från medborgarna utgör ett av de strikt nationella kompetensområdena som inte Bryssel kan lagstifta om.


Dessutom utgör skattepolitiken kanske kärnan av det uppdrag en folkvald regering får av sina väljare. Att tjänstemän i Bryssel lägger sig i skatterna kan leda till snåriga diskussioner om demokratin – eller bristen på demokrati – inom EU-systemet.

Men EU-kommissionen är helt ansvarig för att hålla efter att konkurrensregler följs på den inre marknaden, och att inget land ska kunna roffa till sig handelsfördelar genom smarta skattelättnader. Och då är momsen något man måste bevaka.


Den nuvarande modellen för handel över gränserna bygger på principen att moms tas ut av den medlemsstat där varorna eller tjänsterna köps. Om en konsument köper en tysktillverkad tv i Frankrike tas momsen tas ut av de franska myndigheterna. En svensktillverkad byxa som köps i Estland ger momspengar till den estniska staten.

Liknande logik gäller för företagsleveranser. När ett portugisiskt företag säljer sina produkter till en spansk företagare, gäller de spanska momsreglerna.

Men systemet ställer till problem, eftersom de olika skattesatserna öppnar för momsbedrägerier, uppger EU-kommissionen.

Priset på en och samma produkt ändras på grund av olika momssatser, och ger konkurrensfördelar till de som får lägst skatt. Små företag avstår från att exportera till olika länder för att undvika extra byråkrati, medan större företag outsourcar vissa delar av sina verksamheter till lågmomsländer, medan hemmastaten inte kan ta upp skatt för varorna som fortfarande säljs på hemmaplan.


Debatten om moms har också fått betydelse just nu på grund av diskussionerna om EU:s nya långtidsbudget, och EU-institutionernas krav på ”egna medel. Moms är en viktig inkomstkälla för EU: s budget och en viktig källa till direkta intäkter för att finansiera Bryssels nya prioriteringar inom ramen för Lissabonfördraget och ”Europa 2020”-strategin för tillväxt och jobb i hela EU.

I ett dokument från EU:s budgetkommissionär Janusz Lewandowski identifieras momsen som avgörande för att finansiera EU i framtiden.