Utan ett sådant avtal är det nödvändiga och utlovade andra stödpaketet på motsvarande drygt 1 180 miljarder kronor i fara.

Natten till tisdagen hölls samtal mellan den grekiske premiärministern Lucas Papademos och ledande tjänstemän i EU och Europeiska centralbanken.


Den viktigaste effekten av euroländernas finanspakt är att den stärker ECB:s förtroende för politiska åtaganden, vilket i sin tur öppnar upp för mer likviditetsstöd från ECB till valutaunionens banker, enligt Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

I ett månadsbrev pekar hon ut mer resurser till euroländernas permanenta krisfond ESM som det viktigaste steget just nu.

”Så att krishanteringen på kort sikt förbättras”, skriver hon.


Hermansson ser pakten, som stärker budgetdisciplinen, som nödvändig. Men hon varnar samtidigt för att den kan bli svår att utvärdera.

”Exempelvis kan det bli svårt att bötfälla länder vid överträdelser”, skriver hon.

Hon ser även en risk för att efterfrågan i eurozonen kan tryckas ned kraftigt av åtstramningarna som följer på paktens regler, vilket föranleder större fokus på tillväxt och konkurrenskraft.


ECB:s andra omgång med treåriga likviditetslån till eurozonens banker den 29 februari kan bli dubbelt så stor som första omgången i december, rapporterar Financial Times med hänvisning till flera bankkällor.

– Det kan lätt bli ytterligare 1 000 miljarder euro. Det kan bli betydligt mer än så om läget förvärras på marknaden, säger en anonym bankman till tidningen.

I december lånade ECB ut sammanlagt 489 miljarder euro till 523 banker i treåriga lån. Flera banker som inte tog lånen, som Nordea, har sedan dess sagt att man kommer överväga att vara med i den andra omgången.


Bankerna som var med i första rundan har bland annat använt pengarna till att köpa statspapper från eurozonens krishärdar, vilket drastiskt sänkt räntorna för länder som Italien och Spanien.

Analytiker TT har talat med hyllar åtgärden.

– ECB:s treåriga lån har ändrat spelplanen. De har gett vad jag kallar Draghi-effekten, säger Nicholas Spiro, vd på konsultbyrån Spiro Sovereign Strategy, med hänvisning till Mario Draghi, som tog över som ECB-chef i höstas.

– Banker får treåriga lån till 1 procent av ECB. De kan betala av sina skulder. Och de kan köpa korta italienska och spanska statspapper med räntor på 5—6 procent. Det är en fantastisk avkastning.