EU-ordförande Herman Van Rompuys särskilda ”task force” möttes sent på måndagskvällen i Luxemburg. Gruppen, som ska ta itu med problem som euro- och Greklandskrisen blottat, består i stort sett av EU-ländernas finansministrar.
En av sakerna som diskuteras är effektivare sanktioner mot länder som upprepade gånger bryter mot reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten.
- Det är många som stöder att vi ska få en större automatik i sanktionerna, säger finansminister Anders Borg efter mötet.
Euroländernas regeringar har enats om att skapa ett nytt Luxemburg-baserat bolag, med lånegarantier från de 16 länderna. Bolaget ska kunna emittera egna euroobligationer för upp till 440 miljarder euro. De pengar man drar in ska i sin tur kunna lånas ut till euroländer med budgetproblem.
Jean-Claude Juncker, ordförande i Eurogruppen, tror att mekanismen ska kunna vara operativ i sommar.
Den blir en väsentlig del av det skyddsnät som euroländerna konstruerar för att hantera skuldkrisen. Lån från bolaget ska vara förenade med hårda villkor av samma karaktär som Internationella valutafonden (IMF) ställer.
Elisabet Kopelman, analytiker på SEB, ser likheter mellan euroländernas nya Luxemburg-bolag och de så kallade subprime-lån i USA som lade grunden till den amerikanska bolånekrisen.
- På det här sättet paketerar man om dåliga krediter till goda eftersom syftet är att uppnå högsta kreditbetyg. Konstruktionen känns bekant. Instrumentet liknar dem som användes när den här krisen utlöstes, säger Kopelman, som inte tror att bolaget, i den tappning som nu håller på att ta form, blir särskilt långlivat.
