Det inträffar ibland i EU-samarbetet att den ekonomiska verkligheten anpassar sig till den nya affärskarta, som lagstiftarna lägger fram. Det är vad vi ser just nu med en serie nyetablerade börser i Europa (se SvD Näringsliv 24 september).
Det som händer är ett skolexempel på EU-samarbetet, när det är som bäst. Gemensamma bindande EU-regler river börsmonopolen och öppnar gränserna. Näringslivet vaknar inför de nya affärsmöjligheter som erbjuds på denna större gemensamma marknad; företagen positionerar sig i det nya affärslandskapet. Konkurrensen ökar och priserna pressas. På denna EU:s riskkapitalmarknad ökar tillgången på investeringskapital till lägre ränta, vilket i sin tur ska leda till högre tillväxt och sysselsättning.
Precis så var det tänkt när EU-kommissionen redan i slutet av 1990-talet presenterade en aktionsplan för att skapa en öppen Europamarknad för finansiella tjänster i vid mening. Financial Services Action Plan, som planen kallades, fick politisk välsignelse av EU:s stats- och regeringschefer vid ett toppmöte år 2000.
Sedan dess har många nya lagar antagits på EU-nivån och sedan skrivits in i medlemsländernas lagböcker. De har till exempel handlat om snabbare och billigare betalningar över gränserna, enhetliga regler för emissionsprospekt och redovisning samt skärpta insiderregler.
En hörnsten i hela projektet är ett direktiv som skapat ett helt nytt rättsligt ramverk för handeln i EU med flertalet värdepapper, som aktier, obligationer, derivat och optioner. Detta direktiv bär det krångliga namnet ”Markets in Financial Services Directive” (MiFID) och är en central förklaring till vad vi nu ser hända på Europas värdepappersmarknad.
Efter flera år av förberedelser och förhandlingar antog EU:s finansministerråd (Ekofinrådet) och Europaparlamentet direktivet år 2004.
Direktivet tvingar alla EU-länder att slopa det så kallade börstvånget, nämligen att handel med värdepapper bara fick ske på de nationellt reglerade börserna. Med börsmonopolen borta öppnar direktivet möjligheten för en bank eller en mäklare att erbjuda sina tjänster över hela EU på basis av ett enda nationellt tillstånd, ett så kallat EU-pass. Ett sådant tillstånd förutsätter dock att företagen lever upp till direktivets harmoniserade regler om sunda affärer och öppen prissättning.
Omvänt blir det möjligt för sparare, placerare och större investerare att ”shoppa runt” i hela EU efter de bästa och billigaste placeringarna.
Ökat skydd för sparare och investerare är en viktig del i direktivet. Kunderna ska få bättre information och rådgivning inför sina placeringsbeslut.
Den 1 november förra året trädde direktivet i kraft i Sverige och de övriga 26 EU-länderna. Och i dag, ett knappt år senare, startar Nasdaq OMX och flera andra nya marknadsplatser med den uttalade ambitionen att med lägre priser ta upp konkurrensen med Londonbörsen, Deutsche Börse och de andra etablerade börserna.
Den ekonomiska verkligheten ställer om till den nya kartan. Precis så var det tänkt.
