EU väntas inom kort sjösätta nya krav på bankerna för i ett försök att undvika en ny finanskris. Kraven väntas innebära att bankerna senast i slutet av mars nästa år måste ha 9 procent i eget kapital. Innan dess väntas dock bankerna tvingas ta omfattande förluster på lån till skuldkrisande länder.

Frågan om bankernas stabilitet är brådskande inom EU. Flera gånger de senaste veckorna har framför allt Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy talats vid för att försöka komma överens om hur det finansiella systemet ska stärkas.

–Vi utgår ifrån att bankerna måste skriva ned värdet på sina statsobligationer till Grekland med 60 procent, till Portugal och Irland med 40 procent, Italien och Spanien med 10 procent och till Belgien med 5 procent, säger Cyril Meilland, bankanalytiker vid Cheuvreux i Paris, till SvD Näringsliv.

Cheuvreux har gått igenom effekterna av skuldnedskrivning och hårdare krav för nästan 50 europeiska banker. Sammanlagt spås de europeiska bankerna behöva dryg 700 miljarder kronor inom sex månader för att leva upp till de nya villkoren. Även om det är en ansenlig summa pengar är den betydligt lägre än de nivåer på över 1000 miljarder som det spekulerats om i marknaden.

Bankerna kan be aktieägarna om mer pengar eller be om statlig hjälp. Men det kan bli svårt att få aktieägarna att ställa upp med nya pengar.

Även hjälp från enskilda stater till bankerna kan bli svår att förverkliga.

–Aktieägarna är inte så intresserade av att skjuta till mer pengar. De europeiska staterna har också begränsat med resurser och behöver egentligen pengarna för att stötta skuldkrisande länder som Grekland, säger Cyril Meilland.

I stället för nya pengar från aktieägarna eller statligt stöd räknar han med att de flesta bankerna själva kan klara kraven. De vinster som sektorn väntas redovisa de närmaste kvartalen ska räcka för att täcka större delen av kapitalbehovet.

–Ta till exempel franska BNP Paribas, de väntas göra en vinst på 2 miljarder euro per kvartal de närmaste två kvartalen. Det räcker gott och väl för att täcka kapitalbehovet på 1 miljard för att klara kraven, redogör Cyril Meilland.

BNP Paribas har det åttonde största kapitalbehovet enligt Cheuvreux. Störst behov har de tyska bankerna KBC och Commerzbank som behöver fylla på med nästan lika mycket pengar som bankerna värderas till på börsen. De svenska och nordiska bankerna spås klara sig riktigt bra trots tuffare krav.

–Det finns i princip ingen exponering mot skuldkrisobligationer. Därmed finns det inget stort behov av att skriva ned värdet på skulderna. Vi ser också att bankerna värderas högre på börsen än resten av den europeiska banksektorn tack vare den begränsade exponeringen, säger Cyril Meilland.

–Bland de svenska bankerna är det SEB som har störst exponering mot de skuldkrisande länderna. Motsvarande runt 7 procent av bankens synliga kapital har SEB lånat ut. Men det är långt ifrån krisdrabbade Dexia i Belgien som lånat ut 128 procent eller italienska MPS som har en exponering på 312 procent av det synliga egna kapitalet.