- Jag skulle säga att Irland befinner sig i chock. Trots att det gått ett år kan folket fortfarande inte förstå att det är de som får betala för att bankerna spelade ett så högt spel, säger Stephen Kinsella och svarar ”hat och ilska” på frågan om vad irländarna känner inför sina banker. Stephen Kinsella är lektor i nationalekonomi på universitet i Limerick och har skrivit en bok om den irländska krisen. Han förklarar att bankerna tillsammans är skyldiga 440 miljarder euro – vilket ska jämföras med att hela den irländska ekonomin på ett år omsätter 160 miljarder euro.

För ett år sedan blev det uppenbart att Irland inte klarade sig på egen hand längre. Då hade den keltiska tigern inte bara tappat sina huggtänder, utan riskerade att dö. Regeringens beslut att rädda bankerna, där enbart de två institut som var värst ute; Anglo Irish Bank och Irish Nationwide Building Society, kostade 31 miljarder euro, nästan 300 miljarder svenska kronor. Det hade drivit upp budgetunderskottet till 32 procent av BNP 2010 och fått statsskulden att explodera. Den ränta irländarna tvingades betala för att ta nya lån till statskassan hade blivit ohållbart hög.

Fortfarande står det över 2 000 tomma byggnader och halvfärdiga byggen över hela ön. Irländarna kallar de för Ghost Estates – spökbyggnader, och de har blivit en symbol för fastighetsbubblan som sprack när bankerna kraschade. En av alla dem som tvingats följa utvecklingen på nära håll är fastighetsmäklaren Felicity Fox. Hon är egenföretagare och har en mäklarbyrå med samma namn som hon själv.

- Sedan toppen 2007 har bostadspriserna fallit med 70 procent. Den officiella statistiken uppger att det är 60 procent, men vi som är nära marknaden vet att det är mer än så, säger Felicity Fox och suckar. Hon förklarar att bankerna fortfarande inte börjat låna ut pengar igen, eftersom de ”inte har något kapital att låna ut”, men lägger till att det faktiskt finns en ljusglimt i mörkret. En tillfällig i alla fall.

- Tro det eller ej, men de senaste månaderna har vi sålt otroligt bra. Det började i augusti och beror på att eurokrisen förvärrats, säger Felicity Fox och förklarar närmare. När nedgången på fastighetsmarknaden började var det många husägare som sålde och flyttade till hyresrätter. Vinsten investerade de på annat sätt. Men nu är man så orolig för att euron ska kollapsa, att många gör bedömningen att fastigheter just nu är det säkraste man kan äga.

- Alla affärer vi gör nu är kontant, men det är ju en begränsad skara som kan köpa så och det lär inte hålla i sig, säger Fox.

Felicity Fox förklarar att irländarna känner sig som andra klassens medborgare inom EU, och att hon personligen är förödmjukad. Anledningen? Häromveckan läckte det ut att den irländska budgeten för 2012, som ska presenteras i december, cirkulerade i ett mejl i den tyska förbundsdagen.

- Det var chockartat att få höra att vår budget skickas runt i Tyskland innan våra egna politiker här hemma fått se den. Förödmjukande är ordet. Nu skämtas här ständigt om att premiärministern måste vänta och se vad tyskarna säger innan han kan bestämma något.

Förra veckan bekräftade EU-kommissionen att samtliga 27 finansministrar inom EU fått ta del av den irländska budgeten för nästa år. Inte helt oväntat har den irländska oppositionen protesterat högljutt mot att de är sist med att få veta att exempelvis momsen höjs med två procentenheter till 23 procent 2012 och att vissa skatter ska höjas ytterligare.

En skatt som i alla fall inte rörs är den omstridda bolagsskatten på 12 procent. Irland har sedan 90-talet lockat till sig en lång rad multinationella bolag som valt att lägga sina europeiska huvudkontor i Irland på grund av den liberala lagstiftningen och det låga skatteläget, och inte minst Tyskland har kämpat hårt för att irländarna ska tvingas höja den skatten.

- Det kommer inte att ske. Regeringen skulle hellre hugga av sig foten än att höja bolagsskatten, säger ekonomen Stephen Kinsella, som bara är en av många experter som den senaste tiden börjat prata om att Irland inte kommer att klara sig på egen hand efter räddningslånet betalats ut 2013.

- Jag kan inte se hur vi ska klara att återvända till marknaderna. Man räknar med att vår statsskuld toppar på 124 procent av BNP 2014, det finns inte en chans att vi klarar oss på egen hand då, säger Stephen Kinsella och lägger till ett ”vi kommer behöva mer hjälp från EU och IMF, men det är inte vi som bestämmer längre. All makt ligger i deras händer”.