Den totala energianvändningen i världen fortsätter att öka och byggnader står idag för cirka 40 procent av Sveriges totala energikonsumtion. För att vi ska vända denna trend och sänka vårt energianvändande, ska alla enfamiljshus och flertalet större byggnader energideklareras enligt EU-direktiv.

Målet är att den totala energianvändningen ska minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050. Kritiken mot energideklarationerna har dock inte varit nådig.


I Riksrevisionens rapport ”Energideklarationer – få råd för pengarna” lyfts flera brister fram.

–Huvudproblemet med energideklarationerna var att regeringen och myndigheterna dittills inte i tillräcklig utsträckning hade sett till att säkerställa en hög kvalitet på energideklarationerna och de rekommendationer som lämnas i dem. Istället hade fokus lagts på komplicerade regler och procedurer som blev otydliga för fastighetsägarna och energikonsulterna, säger revisionsdirektör Fredrik Engström.


I rapporten framgår att närmare hälften av alla deklarationer inte ger några rekommendationer om åtgärder, trots att det främsta syftet med energideklarationerna är att hjälpa fastighetsägarna att energieffektivisera. I runt 7 procent av fallen har förslag på åtgärder lämnats utan att byggnaden har besiktigats, vilket inte får förekomma enligt lagstiftningen.

Dessutom har byggnaderna besiktigats utan att förslag på åtgärder har lämnats i 25 procent av fallen.

–Vi tycker att regeringen borde förbättra kontrollsystemet för energideklarationerna så att kvaliteten på deklarationerna säkerställs, förtydliga och förenkla regelverket i alla led så att de blir inbördes konsekventa och förtydliga ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, säger Fredrik Engström.


Patrik Renström är certifierad energiexpert och utför energideklarationer i Göteborg med omnejd. Han håller med Riksrevisonen i deras kritik.

–Kraven på själva genomförandet av energideklarationerna är alltför lågt satta och många energideklarationer håller låg kvalitet och ger inte några tillförlitliga råd till fastighetsägarna, säger han.


En sak som upprör Patrik Renström är att det idag är upp till energiexperten att avgöra om det är nödvändigt att besiktiga byggnaden som ska energideklareras eller inte.

Om energiexperten anser att det inte finns några ytterligare energismarta åtgärder att lämna, finns det inte något krav på en besiktning.

–A och O är att alltid titta på sina objekt och även om fastigheten har en god energiprestanda kan man alltid komma med åtgärdsförslag som kan sänka förbrukningen. Mitt mål är att fastighetsägarna ska kunna minska sin energiförbrukning med 10–20 procent.


Efter Riksrevisionens kritik har regeringen gett Boverket i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten och Swedac gå igenom hur systemet och regelverket fungerar och ta itu med de brister som Riksrevisionen har lyft fram.

–Det är klart att det finns vissa saker att fixa till, framför allt en del otydligheter i dagens regelverk. Den kritiken från Riksrevisionen är befogad. Det kan även finnas skäl att se över hur kvaliteten på energideklarationerna kan förbättras, säger Per Högström, departementssekreterare på näringsdepartementet.


Att införa en obligatorisk besiktning av byggnader som ska energideklareras tror dock Per Högström inte är alldeles lätt. Det är svårt att utforma sådana regler då alla byggnader är unika, menar han och fortsätter:

–Vissa fastigheter är så pass energieffektiva redan att det inte lönar sig för fastighetsägaren att betala för att energiexperten ska åka ut och göra en besiktning av byggnaden.

I fredags presenterade Boverket den granskning som de har genomfört tillsammans med Swedac och Energimyndigheten och lade fram förslag på hur systemet och regelverket kan förbättras när det gäller energideklarationer.