Mest märks den nya oljeboomen i västra North Dakota. Vartenda företag i branschen är representerad att döma av skyltarna på enkla kontorslador, på tunga långtradare och på borrutrustningen ute på prärien.

Arbetslösheten i orter som Williston, Tioga och Stanley är obefintlig och i hela North Dakota pendlar den runt 3 procentstrecket. Samma trend märks i Oklahoma, Texas, Louisiana och delar av Pennsylvania.

Utvecklingen går svindlande snabbt, så snabbt att politiker, ekonomer och allmänheten knappt hunnit smälta alla epokgörande rapporter:

• USA nära ny milstolpe – blir nettoexportör av bensin och flygbränsle för första gången på över 60 år.

• importen av olja nu under 50 procent, mot över 60 procent så sent som för fem år sedan.

• naturgasreserverna i skifferlagren kan täcka behoven i 100 år.

• västra halvklotet blir en allt viktigare aktör i och med fynd i USA, de gigantiska oljesandstillgångarna i Kanada samt borrning på extrema djup utanför Brasiliens kust.

• bensinkonsumtionen i USA förmodas ha nått en topp 2007 och kurvorna pekar nu neråt, bland annat när betydligt hårdare bränslekrav slår igenom i bilparken inom tio-femton år.

Experter som bästsäljande författaren Daniel Yergin, senast till The quest, oljemagnaten T Boone Pickens, energianalytiker på de stora bankerna och akademiker som Amy Myers Jaffe vid Rice University i Houston har alla uttalat spådomar om att USA faktiskt kan bli självförsörjande och att misshagliga diktatorer i olika delar av världen bör passa sig.

Den tidvis populära teorin ”peak oil”, eller att oljereserverna snart kommer att tömmas, ter sig just nu allt dammigare. De nya borrningsmetoder som tagits i bruk möjliggör inte bara utvinning av naturgas, utan även av oljeförekomster (”tight oil”) som det inte varit lönsamt att borra efter förut.

I den nya energiekvationen i USA ingår dessutom biobränslen, med redan befintliga bestämmelser om en viss andel etanol (vanligen från majs) i bensinen. Inför toppmötet i Durban påpekade klimatförhandlaren Todd Stern att det i president Obamas stimulanspaket avsattes över 90 miljarder dollar till gröna energiinitiativ. Detta kommer, enligt Stern, att leda till att produktionen av alternativ energi fördubblas i slutet av 2012. Satsningar på energieffektivitet pågår också, bland annat för att minska förbrukningen i vitvaror.

- Det enda som saknas är ledarskap, sa dock ovan nämnde T Boone Pickens i en tv-intervju i kanalen MSNBC.

Med detta avsåg han dels Obama-administrationens njugga hållning mot oljeborrning till havs, dels beslutet att skjuta upp tillståndsgivningen till bygget av en pipeline, Keystone XL, från oljesandsfälten i Alberta i Kanada till raffinaderierna vid Mexikanska golfen. Det hela verkade så gott som klappat och klart när allt mer högljudda protester utanför Vita huset trummades ihop under sommaren och hösten.

Inom näringslivet utgår man från att Barack Obama vek sig för miljögrupperna och utfärdar varningar om att Kanada kan vända blicken österut istället – till Kina med omättliga energibehov framöver. I tv-reklam och i helsidesannonser i pressen nyligen lät ExxonMobil ingenjören Artis Brown träda fram med budskapet:

- Nordamerika sitter på vad som är bland de största oljereserverna i världen. Denna tillgång kan på sikt leda till hundratusentals jobb här hemma.

Sedan tar samme Brown upp det som spökar i analyserna med följande replik ”…vid vårt Kearl-projekt i Kanada bli utsläppen i oljesandsproduktionen desamma som beträffande många andra oljor”. Men detta blidkar inte dem som varnar för växthuseffekten, däribland den i USA mest kände experten James Hansen som sagt att ”spelet är över” ifall Keystone-ledningen byggs. Andra miljögrupper noterar att Kearl-projektet årligen kommer att leda till 3,7 miljoner ton mer koldioxid i atmosfären, vilket motsvarar avgaserna från 800 000 fordon.

Förutom frågetecknen om nedsmutsning från den kanadensiska oljeproduktionen växer oron kring borrtekniken som kallas ”fracking” och som dessutom slukar stora mängder vatten. Folk som bor nära naturgaspumpar är oroade över risker för läckage och om något sådant skulle hända kan det bli ett rejält bakslag i visionerandet om energin. I boomstaden Williston märks just inga invändningar, här handlar problemen istället om var alla oljerallare ska bo någonstans och möjligen att priserna drivits upp även för dem som inte tjänar lika mycket pengar.