Problemen hopar sig för SAS som pressas både av den tuffa lågkonjunkturen och en rad interna problem. Samtidigt dömer en enig analytikerkår ut möjligheterna att bolaget blir uppköpt av tyska Lufthansa. Det är dåliga nyheter för bolagets ägare med det svenska folket i spetsen. Svenska staten är största ägare i SAS med 21,4 procent av aktierna. I våras sköt staten till knappt 1,3 miljarder kronor i nyemissionen som räddade bolaget undan konkurs.
Näringsminister Maud Olofsson sade då att det var motvilligt som staten pumpade in nya pengar i flygbolaget. En titt på historiken ger henne goda skäl att vara skeptisk.
Idag är statens aktiepost värd 2,6 miljarder kronor. Aktien har tappat 22 procent sedan årsskiftet, samtidigt som börsen som helhet stigit med nästan 42 procent. Men även sett under en betydligt lägre tidsperiod har kursutvecklingen varit bedrövlig.
För 20 år sedan var statens aktiepost värd knappt 10 miljarder. Under samma tid har Stockholmsbörsens generalindex stigit med 1200 procent. Om staten placerat samma summa i en vanlig börsportfölj hade den växt till nästan 120 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 13000 kronor per svensk.
Utdelningar är inte inkluderade i avkastningssiffrorna för SAS eller börsen. Men det hade sannolikt gjort jämförelsen ännu mindre smickrande för flygbolaget. Senast SAS lämnade utdelning till sina ägare var 2001.
SAS nyckeltal är inte heller någon rolig läsning för aktieägarna. En djupdykning i årsredovisningarna visar att SAS har gått med förlust elva av de senaste 20 åren. Statens placering i SAS kan sammanfattas som rena kapitalförstöringen.
Andreas Cervenka är reporter på SvD Näringsliv. andreas.cervenka@svd.se
