Däremot kan man fråga sig vad kronförstärkningen innebär för Sverige som nation och för de mindre svenska företagen. I princip innebär ju en svag krona att bytesförhållandet mellan exportpriser och importpriser försvagas – det man ibland kallar en fallande ”terms-of-trade”.

För Sveriges vidkommande har ”terms-of-trade” dalat under lång tid och inneburit att vi fått mindre betalt för exporten och att importen blivit dyrare. Under 70- och 80-talen hjälpte de dåvarande regeringarna till med att ytterligare försvaga kronan genom en rad devalveringar, ivrigt påhejade av företrädare för basindustrin.


En svag krona gynnar följaktligen produkter med lågt förädlingsvärde och bromsar utvecklingen mot produktion av produkter och tjänster med mer kunskapsinnehåll. Tillspetsat kan man säga att Sverige med en svag egen valuta utvecklas mot ett låglöneland med en konserverat näringsliv baserat på basprodukter.

Ska man tro näringslivets företrädare och politiker, oavsett färg, ska Sverige i framtiden vara ett höglöneland som lever av exportprodukter med högt förädlingsvärde och kunskapsinnehåll tillverkade av entreprenörsdrivna småföretag. Den svenska valutapolitiken har ända sedan 1950-talet motverkat den utvecklingen och även i dag är det i första hand de exporterande storföretagen som styr politiken. De mindre företagen har i allmänhet inga valutaproblem, snarare tvärtom.

Mer än hälften av de 4 150 företagare som svarade i Företagarnas småföretagsbarometer, som gjordes i november, anser att en starkare svensk valuta inte är något problem. Det kan förklaras av att många av småföretagen är tjänsteföretag som inte påverkas särskilt av valutakursförändringar. Bara tio procent av småföretagarna menar att den allt starkare kronan är ett problem.


Däremot menar 27 procent av samtliga att kronförstärkningen är gynnsam för deras företag och av de som primärt räknar sig som exportföretag är 26 procent positiva till en starkare krona medan 32 procent anser att de missgynnas, en skillnad på endast 6 procentenheter.

Att Sverige skulle missgynnas av en allt starkare krona är något av en myt, som omhuldas av den traditionella basindustrin. Ingen kan påstå att till exempel Schweiz, som under många år haft en stigande ”terms-of-trade”, har backat i välstånd eller som industrination i takt med att schweizerfrancen stärkts. Tvärtom har schweizarna behållit sin plats i toppen på välståndsligan alltsedan 1950-talet då de delade den med oss svenskar. Sedan dess har vårt relativa välstånd minskat år från år medan Schweiz, trots sin allt starkare valuta ligger kvar.