När nye finansmarknadsministern Peter Norman gav sin första intervju med SvD Näringsliv i oktober var det inte finanskrisen eller de kommande försäljningarna av statliga bolag han lade tonvikten vid. Det var revisorerna.

Han uttryckte stor oro för att kvaliteten på revisionen inom den finansiella sektorn inte håller måttet, vilket har bidragit till två spektakulära bankkrascher: HQ Bank och Carnegie.

I en serie artiklar har våra reportrar Carolina Neurath och Jacob Bursell visat på en rad uppenbara problem i denna mångmiljardindustri. Granskningen har fått den nu akut oroade ministern att kalla till krismöte och lett till en storm av reaktioner från läsarna.


Grundproblemet är inte att revisionsföretagen bryter mot några formella regler. Men precis som bankerna lever man på sitt förtroende. Om det finns tecken på en osund branschkultur rubbas lätt anseendet. Här framträder bilden av ett system som i mångt och mycket är designat med ett syfte: att maximera den privatekonomiska avkastningen för dem som befinner sig i toppen av pyramiden på ”The big four”.

Jag tvivlar inte en sekund på att den absoluta majoriteten av svenska revisorer gör ett utmärkt jobb. Det är säkert många skandaler av Carnegie- och HQ-mått som har kunnat kvävas i sin linda av en uppmärksam revisor. Men om de välbetalda topparna i branschen beter sig på ett sätt som mest andas egenintresse spiller det över på alla revisorer.


Revisionsbranschen har alltid haft ett inbyggt trovärdighetsproblem i att man får betalt av den man är satt att granska. Det är som om tidningarnas politiska kommentatorer skulle avlönas av riksdagspartierna. Men eftersom det inte finns något trovärdigt alternativ är det ännu viktigare för branschen att framstå som oantastlig. Här är därför fyra frågor som inte bara de fyras gäng utan alla som har att göra med revisorer bör fundera på:

1 Pengarullning.

Är det rimligt att den ansvarige revisorn i ett storbolag ibland har bättre betalt än företagets vd? I en bransch som har haft draghjälp av ett obligatoriskt revisionskrav finns det något sjukt i att inkomsterna har dragit iväg så mycket att revisorn mer liknar en välbeställd direktör än en nitisk kamrer. Här bör fler bolag ställa sig frågan vilken typ av revisor de vill förknippas med.

2 Dubbla stolar.

Förutom att granska bokföringen är revisionsjättarna i dag specialister på att sälja kringtjänster, typ rådgivning inför börsnoteringar eller förvärv. Men att i ena stunden ge råd inför ett riskfyllt uppköp för att i nästa granska sina egna tjänster känns tveksamt. En del bolag väljer medvetet att inte köpa konsultuppdrag från sin revisor, vilket är en sund inställning.

3 Mångsyssleri.

Det finns exempel på att en enda revisor har undertecknat revisionsberättelserna i många hundra bolag. Flera av vd:arna i revisionsjättarna har hundratals uppdrag vid sidan av vd-jobbet. Visst, de komplicerade revisionerna utförs av stora team men ändå måste bolagen ifrågasätta vilken uppmärksamhet stjärnrevisorn ägnat åt uppdraget.

4 Tandlös varning.

Vår granskning har visat att de få revisorer som har varnats inte alls fått mindre betalt hos revisionsjättarna, vilket Revisorsnämnden tror. I flera fall har ännu fler miljoner rullat in på revisorns konto efter att en allvarlig anmärkning utdelats. Att självsaneringen inte fungerar måste också bransch och eventuellt lagstiftare fundera över.

Utöver detta finns fler frågetecken: vänskapsbanden mellan en revisor och bolaget som denna har granskat i decennier, att juniorerna längst ned i pyramiden får slita hund för dåliga löner och de fyra bjässarnas oligopolställning.


Men det är ändå en annan sak som stör mig mest: att bristen på självrannsakan är så flagrant på sina håll i branschen. I stället för att ta de aktualiserade problemen på allvar har till exempel Ernst & Youngs chefsjurist överdrivet antytt att kritikerna egentligen vill avskaffa alla privata revisorer och ersätta dem med ett statligt revisorsverk.

Sluta tramsa nu! Och påbörja det mödosamma arbetet för att återupprätta det förtroende som bolagen kräver och era hårt arbetande medarbetare förtjänar. Om det bara blir snömos av förbättringsförslagen kommer domen att bli stenhård.