Pengar har ett pris, eller rättare sagt så kostar kontanthanteringen stora summor både för handeln och för bankerna. De båda branscherna kämpar för att minska omloppet av kontanter och verkar för att öka kortanvändandet. Branschorganisationen Svensk Handel har sedan länge varit pådrivande i frågan och i höstas lanserade de kampanjen kontantfritt.nu tillsammans med SHR, Finansförbundet och några andra fackförbund. Enligt denna sajt bedöms kontanthanteringen i Sverige kosta runt 10 miljarder kronor.
En hög siffra kan tyckas. Men kortbetalningar är inte heller gratis. Dels betalar varje kortinnehavare, årligen en summa kring 250 kronor för ett Visa- eller Mastercard- kort, dels betalar företag som bedriver handel avgifter till kortföretagen. Varje transaktion kostar. Oavsett om vi betalar med kort eller med kontanter.
Sedan finns en annan aspekt av det hela. Företaget Kontantens undersökning visar att 70 procent av svenskarna föredrar kontanter som betalningsmedel för småbelopp, enligt artikeln intill. Detta är en utmaning, för dem som pläderar för ett kontantfritt samhälle, att lösa.
Det känns krångligt att hala upp kortet för att betala några knippen morötter av torghandlaren och fortfarande är det ganska vanligt att mindre aktörer, som exempelvis restauranger och tobakshandlare tar ut en extra avgift av dig som kund om du väljer att betala med kort.
I vissa sammanhang litar vi inte heller på plastkortet. Uppgifterna om att även de nyare korten med chip går att manipulera bidrar ju inte till att man som kund känner sig särskilt trygg att använda sitt kort.
Så att det finns en hel del att lösa innan det är dags att montera ned bankomaterna. Kanske har Kontantens vd, Gunnar Jacobsson, helt rätt när han bedömer att kontanthanteringen inte kommer att minska framöver.
För många instämmer i att cash is king.
