Arbetslösheten blir 9 procent av arbetskraften i år och 11,3 procent nästa år, enligt Arbetsförmedlingens vårprognos av arbetsmarknadsläget de kommande åren. Det innebär att över en halv miljon personer är arbetslösa i slutet av nästa år. Störst ökning av arbetslösheten sker bland ungdomar och utomeuropeiskt födda. Funktionshindrade och äldre drabbas också mer än andra. Den gemensamma nämnare för dem som blir arbetslösa är kort skolutbildning, enligt Arbetsförmedlingen.
Den låga efterfrågan på jobb betyder att sysselsättningen faller med sammanlagt 260 000 jobb de kommande åren. Det innebär att den sysselsättningsökning som skett under den senaste högkonjunkturen raderas ut. Flest jobb försvinner inom industrin, 130 000 på två år. I den privata tjänstesektorn beräknas 70 000 jobb försvinna, 30 000 i byggsektorn och 25 000 i offentlig sektor.
När prognosen presenterades på tisdagen beskrevs talen i den som dramatiska. Men mot slutet av nästa år väntar ändå en viss förbättring. Det betyder inte att efterfrågan på jobb ökar – det tar längre tid. Men konjunkturavmattningen planar ändå ut, enligt Arbetsförmedlingen.
Inom ytterligare några år kommer också läget på arbetsmarknaden förbättras. Ungefär samtidigt sker en annan förändring – stora grupper lämnar arbetsmarknaden för att gå i pension, samtidigt som antalet unga som kommer ut på arbetslivet är färre än på mycket länge. När efterfrågan ökar och pensionsavgångarna sker gäller det att se till att arbetsgivare hittar den arbetskraft de behöver, enligt Arbetsförmedlingen. Och därför är det viktigt att på olika sätt se till att de som är arbetslösa kan konkurrera om jobben. Annars är risken står att många slås ut permanent, samtidigt som brist på arbetskraft uppstår. Utbildning är det recept som främst förordas.
Många av de industrijobb som slås ut de närmsta åren kommer till exempel inte tillbaka. De som blir arbetslösa måste därför vidareutbilda sig och eller byta yrke. Det finns också stora grupper ungdomar och invandrare som saknar grund- och gymnasieutbildning som är nödvändig för att ha möjlighet att konkurrera om jobben.
Men det är inte arbetsmarknadsutbildning som behövs i första hand, enligt Angeles Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingens generaldirektör. Istället vill hon ha en kraftfull satsning på det reguljära utbildningssystemet.
Vad regeringen tycker återstår att se. Hittills har budskapet varit att tillräckligt är gjort. Har Arbetsförmedlingen rätt i sitt scenario väntar inte bara tuffa arbetsmarknadstider de närmaste åren. När efterfrågan på arbetskraft ökar är risken stor att de som inte har rätt eller tillräcklig utbildning saknar möjlighet att slåss om de nya jobben.
