De mer än 300 000 anställda har lämnat fabrikslokalerna och de löpande banden, vid vilka det råder talförbud, står stilla. På det inhägnade området i kinesiska Shenzhen tutas det nu istället för fullt i vuvuzelor i den parad som bär temat Alice I Underlandet och inom kort ska följas av en musik- och akrobatikföreställning fylld av uppmaningar om vikten av att värdesätta sitt liv.

Allt är, i samspel med en lönehöjning på 30 procent, ett försök att blåsa in ny arbetsglädje i Foxconn City, som på bara några månader drabbats av elva självmord. Skälet är, enligt flera arbetsrättsorganisationer, de stenhårda arbetsvillkoren.

Den 59-årige vd:n och grundaren Terry Gou övervakar festligheterna. Och han kan dessutom göra det genom att se tillbaka på en historia som började 36 år tidigare och som lade grunden till det imperium som analytiker är övertygade om långt ifrån har nått sin topp.

Med ett lån på 7 500 dollar från sin mamma hyste den då 27-årige Terry Gou in sig i ett skjul, fast besluten om att finna sin plats i den exportboom som han själv sett och tagit del av efter två års arbete inom shipping. För pengarna - och med den nyvunna devisen mindre pappersarbete, mer hårt arbete - köpte han maskiner för plastgjutning och började tillverka kanalknappar för tv-apparater. Inom kort lyckades Terry Gous företag HonHai knyta till sig den första kunden, Chicagobaserade Admiral TV, vilket följdes upp av underleverantörskontrakt hos Philips, RCA och Zenith.

Framgångarna var visserligen inte stora, men ändå tillräckliga för att Terry Gou skulle måla upp en extremt ljus framtid. Enligt rapporter lade han ner oerhört många timmar bara på att få till den perfekta signaturen till undertecknandet av framtida kontrakt - något som han fick nytta av något år senare när han lyckades knyta till sig speljätten Atari med uppdraget att dagligen leverera 15 000 kablar som förband dess spelkonsol och joystickar. Kontraktet, som var företagets dittills största, var för Terry Gou en bekräftelse på att han hade all världens möjlighet att skriva sin egen framtid som ledare för ett av världens största exportföretag.

I början av 1980-talet lämnade han därför Taiwan för att under elva månader besöka 32 delstater i USA och oannonserat dyka upp hos storföretag på storföretag. Och resultatet lät inte vänta på sig. När Terry Gou väl vände hem igen gjorde han det med ett flertal nya kontrakt, framtida kontakter och, inte minst, ett rykte om sig att vara en extremt aggressiv och efterhängsen affärsman.

Men där fanns också problem. Den taiwanesiska arbetsmarknaden var vid tiden i kraftig förändring med krav om förbättrade villkor. I jakten på vinstmarginaler tvingades Terry Gou därför ta ett av sina viktigaste beslut - antingen kunde han stanna kvar i landet och fajtas eller följa de övriga tillverkarnas metod och flytta verksamheten till Filippinerna, Malaysia eller Thailand.

Terry Gou valde en tredje väg - den till det kommunistiska Kina. Byggpålarna slogs ner i en förort till Shenzhen, varifrån företagsledaren tog ny sats. 1991 noterades bolaget på börsen i Taiwan, fyra år senare skrevs ett kontrakt med datortillverkaren Compaq om att tillverka höljena till dess stationära datorer. Med en kostnad som bara var en bråkdel av vad Compaq skulle få betala för egentillverkning dröjde det inte länge innan marknadens övriga jättar satt redo för att få Terry Gous inövade signatur på ett papper. IBM, Hewlett-Packard och Apple anslöt sig alla till underleverantören.

Mot slutet av årtiondet hade den företagsmotor som vi i dag ser - och som sedan några år tillbaka heter Foxconn och ligger under HanHoi- börjat skönjas; ett oerhört komplex som snarare liknar ett samhälle där fabriker blandas med bostäder och butiker.

I dag har företaget, utspritt på ett flertal anläggningar, mer än 800 000 anställda och är en av världens största tillverkare. Fjolårsvinsten uppgick till 11,7 miljarder kronor och kommer väl till pass då Terry Gou har fortsatt expansion i sikte, om än i en något nedskruvad variant.

Från att tidigare ha satsat mot en årlig tillväxt på 30 procent har målet nu landat på 15 procent för 2011 och framåt. Ett av sätten att nå detta är uppförandet av ett nytt företagskomplex i Chengdu i Sichuan, ett annat är att sätta sina kunder i något av en beroendeställning till Foxconn. Exempelvis har analytiker flera gånger varnat för att inte ens ett företag som Apple kan bryta sig loss, dels för att produktionspriset är så oerhört lågt, dels för att det skulle ta för lång tid att byta från en jätte som Foxconn till en konkurrent att det skulle innebära sådana produktionsstopp att det skulle slå alldeles för hårt mot försäljningen.

Ett tredje - och något udda vis - är sättet som Terry Gou håller sina underchefer i nackskinnet. Tidigare anställda vittnar om en företagsledare som tvingar dem att ständigt bära med sig boken The Sayings of Terry Gou, vilken rymmer ledarens egna visdomsord av typen ”En hård miljö är en bra sak”, och inte tvekar att sätta otillräckliga chefer på plats. Exempelvis ska den 59-årige industriledaren vid ett flertal tillfällen ha tvingat chefer som inte kunnat ge tillfredsställande svar att förbli stående på stormöten. Att det rör sig om bestraffning eller förödmjukning vill dock inte Terry Gou kännas vid eftersom ”han själv också står upp”.

För Terry Gou, som ofta omnämns leva ett playboyliknande liv och har utpressats för en privat sexvideo, uppskattas den personliga förmögenheten av magasinet Forbes till 38,6 miljarder kronor. Det placerar honom som den rikaste personen i Taiwan. För pengarna har Terry Gou köpt ett flertal spatiösa boenden, däribland ett slott i Tjeckien samt en lyxvåning i Taipei som kryddades med 35 parkeringsplatser så att eventuella besökare skulle få plats med sina limousiner. För två år sedan gifte sig magnaten med den 21 år yngre Delia Tseng. Att åldern mellan de två inte var något konstigt valde Terry Gou att demonstrera på ett alldeles eget sätt. Under bröllopsceremonin gick han inför ögonen på gästerna plötsligt ner på golvet och gjorde 30 armhävningar - ett bevis på att han var stark och viril nog för att få gifta sig med Delia Tseng.

Källa: Bloomberg Business Week, Daily Mail, Wikipedia, Forbes, MSNBC.