1976 gick priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som det då hette, till nationalekonomen Milton Friedman. På en nyhetsbild från tiden för utdelningen det året ser man demonstranter stå med en banderoll med ”Nej till Friedman förtryckets ekonom”.

Friedman visar på explosionskraften i priset. Vänstern gick till ursinnigt angrepp mot ekonomen som förespråkade fria marknader och som 1975 hade besökt diktaturen Chile där han hållit föreläsningar och träffat diktatorn Augusto Pinochet. Chilenska ekonomer hade även varit i Chicago där de undervisats av Friedman, en av krafterna bakom den så kallade Chicagoskolan. Milton Friedman själv ansåg att han inte stödde den chilenska regimen, men den deklarationen imponerade föga på hans politiska motståndare på vänsterkanten. Särskilt inte som han jobbade som rådgivare åt en rad amerikanska republikanska politiker.

Om Friedman gav vänsterfalangen ammunition 1976 så var det tvärtom för tre år sedan då Paul Krugman fick priset 2008. Som en av båda presidenterna Bushs hetaste kritiker, har Krugman i sina kolumner i New York Times bland annat förespråkat att sjukvård borde vara statsfinansierad samt påpekat de stora klyftorna i inkomst och förmögenhet i USA.

1974 var ett annat år som gick åt det kontroversiella hållet när det gällde ekonomipriset. Då tilldelades priset Gunnar Myrdal, byggmästarsonen vars breda forskning hade innefattat allt från vidareutveckling av Keynes idéer om att stödja ekonomin med ökade offentliga utgifter vid lågkonjunktur, de svartas rättigheter i USA och slutsatser om svensk familjepolitik som manifesterades i det efterhand kritiserade verket Kris i befolkningsfrågan 1934. Som politiskt aktiv tog Myrdal även ställning för FNL i Vietnamkriget.

Men dessutom, när han 1974 väl tilldelades ekonomipriset till Alfred Nobels minne fick han dela det med en av hans hårdaste kritiker – Friedrich von Hayek. von Hayek ogillade allt vad socialism hette och hyllade den oreglerade prismekanismens förmåga att råda sig själv.

För tillfället är en annan numera avliden ekonomipristagare aktuellt – amerikanen James Tobin som 1981 fick priset för sin forskning kring bland annat hur finansiella marknader beter sig och deras påverkan på bland annat sysselsättningen. Tobin hade redan på slutet av 1970-talet förespråkat den så kallade Tobinskatten som, alltjämt kontroversiell, bubblat upp i debatten kring den nuvarande skuldkrisen. Så sent som i september i år föreslog EU-kommissionen att en sorts Tobinskatt skulle införas för att bromsa de väldiga svängningarna på marknaden.

Något som sågades av bland andra finansminister Anders Borg, bland annat eftersom exempelvis Kina och USA sagt nej redan på förhand:

– Det har inga förutsättningar att fungera, kommenterade Borg.