Har Sverige råd med alliansens respektive de rödgrönas reformer?

Ja, enligt både Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson och SEB:s prognoschef Håkan Frisén är det inget av förslagen som sticker ut kostnadsmässigt, tvärt om är blocken ansvarsfulla, enligt ekonomerna.

– Sett utifrån pengar att använda är det är ingen odisciplinerad budgetpolitik som de två allianserna för. Utifrån kronor och ören är det inga större problem utifrån svensk ekonomi. Prognoser visar att Sverige har en ganska god tillväxt - jag tycker dock att dessa prognoser är lite för optimistiska, säger Cecilia Hermansson.

– Båda paketen är anpassade för att vara ungefär lika stora. Oppositionen har valt att dimensionera det så att man inte ska beskyllas för att vara oansvarig, säger Håkan Frisén.

Däremot kan de olika inriktningarna få olika effekt.

Vilka är de stora skillnaderna när det gäller hur reformerna påverkar svensk ekonomi?

Enligt Håkan Frisén är reformerna i valrörelsen generellt mer inriktade på att öka efterfrågan (konsumtionen) än att öka utbudet, det vill säga få folk i arbete, speciellt i det rödgröna förslaget där både pensionärsskatten ska minskas och a-kassan höjas.

På den så kallade utbudssidan ligger alliansens förslag på ännu ett jobbskatteavdrag där syftet är att få fler i arbete.

– Att regeringen också slåss om mittenväljarna gör att man siktar på efterfrågesidan mer än man gjorde under förra mandatperioden. Jobbskatteavdraget var ett argument för att få ut jobb på arbetsmarknaden. Det tonar regeringen ned nu när man vill sänka pensionärsskatten, där Göran Hägglund inte vill ha någon klyfta alls, säger Håkan Frisén och fortsätter:

– Det är större inslag av traditionell efterfrågestimulans, i främst de rödgrönas alternativ men även i regeringens alternativ. Höjd a-kassa kan till och med bidra till att utbudet av arbetskraft minskar. På det sättet är det mer inflationsdrivande, det ger köpkraft men stärker inte tydligt drivkraften för arbete.

Finns det några risker med respektive blocks politik?

Efter alliansens valmanifest uttryckte SEB:s chefekonom Robert Bergqvist en mycket begränsad oro för att politiken skulle kunna bli procyklisk, det vill säga stimulera en ekonomi som redan är på väg i snabb takt uppåt.

Detta skulle även gälla för den rödgröna politiken.

Han betonade dock att risken i nuläget, när inflationen är mycket låg, var extremt liten.

Swedbanks Cecilia Hermansson ser heller inte risken för att politiken blir för expansiv som överhängande, vare sig med de rödgröna eller alliansen, men den finns där.

– Om det sedan är så att vi får en väldigt kraftig ekonomisk utveckling, då kanske vi för en alltför expansiv politik och eldar på. Då kanske Riksbanken får höja räntan mer än vad som ligger i korten.

Finns det risk att kommande regering spenderar för mycket, med tanke på det skakiga läget i omvärlden?

– Det finns en viss osäkerhet kring omvärldsutvecklingen som gör att man måste vara lite försiktig. Men båda allianserna verkar ha tankarna kring att det är om ekonomin tillåter, att man har ordning på statsfinanserna ligger fast för båda alternativen.

Kanske att man inte ser till att det finns utrymme om det kommer större nedgångar, mindre nedgångar tror jag att vi klarar, säger Cecilia Hermansson.

Hur påverkas Sveriges statsskuld av reformpaketen?

I den prognos som Konjunkturinstitutet (KI) kom med idag, där man utgår ifrån opinionsundersökningarna och räknar med att alliansen fortsätter även framöver bildar regering, skriver man att man räknar med att den offentliga sektorns inkomster, som huvudsakligen består av skatteinkomster, faller som andel av BNP mellan 2009 och 2012. Anledningen är skattesänkningarna.

Utöver skatten för äldre som alliansen i vårpropositionen aviserade att man ville sänka med 5 miljarder, skriver KI att man antar att hushållens direkta skatter sänks med ytterligare 7,5 miljarder 2011.

KI skriver också att hushållens konsumtionsutgifter utvecklas svagare än BNP under 2010–2012, vilket gör att inkomsterna från mervärdesskatten också minskar.