Svenska budgetåtstramningar bedöms generellt inte som sannolika.

Kronan, börsen och svenska marknadsräntor fortsatte återhämta sig på torsdagen, efter de gångna veckornas kraftiga fall.

Trenden höll i sig även sedan Spaniens parlament klubbat budgetåtstramningar för totalt 15 miljarder euro, ett beslut som ingår i den våg av offentliga stålbad som nu sveper över Europa.


Irland, Grekland, Portugal och Italien har också beslutat om stora sparpaket. Och planer på åtstramningar finns även i EU:s allra största ekonomier: Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

– Även de länder som inte är jagade av marknaden måste visa att de tänker göra saker, för att öka trovärdigheten i finanspolitiken. De kanske inte gör lika mycket i närtid, men de vill ändå visa att de vet att något måste göras och visa vad som kommer, säger Daniel Bergvall, ekonom på SEB.

Sammantaget lägger detta ”en blöt filt över tillväxten under ett antal år framöver”, tror han.

– Framförallt i de länder där åtgärderna vidtas. Men det drabbar ju även Sverige, som exporterar varor till Europa. Det är Sveriges största exportmarknad.


Mats Lind, chefekonom på Öhman fondkommission, varnar för att stålbaden kan komma för snabbt.

– Jag tycker man måste titta på var vi ligger konjunkturmässigt. Jag tycker åtstramningarna kommer lite för tidigt. Man kunde ha väntat, säger han.

– Med en nollräntepolitik från centralbankerna är budgetpolitiken i princip det enda som finns kvar för att stimulera ekonomin. Då är det synd om man tar i för hårt med bromsen, tillägger han.

Bergvall ser å andra sidan potentiellt positiva effekter av den ökade budgetdisciplinen. Det kan ge större förtroende för finanspolitiken bland hushåll och företag, vilket i sin tur kan motivera till mer konsumtion och investeringar.


Sverige, med relativt stabila statsfinanser och en återhämtning i ekonomin, klarar troligen de närmaste åren utan regelrätta åtstramningar i budgeten.

Det osäkra läget kan dock innebära att stimulanspolitiken måste bromsas, enligt Bergvall.

– Hur stort utrymmet är för fler ofinansierade reformer kan diskuteras. I dagsläget bör vi vara försiktiga, säger han.


Finansminister Anders Borg är inte särskilt orolig för svensk del.

– Vår återhämtning är driven av inhemsk efterfrågan och det talar för en lite starkare tillväxt, så jag är inte så orolig, säger han.

Borg håller med om att det finns risker men menar att de är mycket större om man inte lyckas återställa förtroendet för de offentliga finanserna.

– Det som signalerats från Tyskland, Frankrike och Italien är en gradvis åtstramning under 2011 och därefter. Det är förenligt med en återhämtning. Det finns inga tecken på att de gör för mycket utan gradvis och försiktigt, säger han.

– Det är mycket farligare att Spanien, Portugal och Grekland gör för lite och för sent.


Han konstaterar att de tre länderna har fört en mycket ansvarslös ekonomisk politik som gjort att vi fått en oro i hela Europa.

– Vi får ingen återhämtning om vi inte får framtidstro hos hushåll och företag och tilltro till offentliga finanser. Sedan är det naturligtvis bra med en ordnad återgång och att den kan ske i en takt som är förenlig med en återhämtning av tillväxten, säger han.