Anslaget var stort, dystert och allvarligt när SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist och chefen för ekonomisk analys Håkan Frisén presenterade Nordic Outlook.
– Det är ett allvarligt läge men inte omöjligt, inledde Robert Bergqvist och sedan följde en rundmålning som kan göra även den mest förhärdade aningens mörkrädd.
En sak är klar. Det finns ingen snabb lösning som räddar oss ur den här mardrömmen och låter oss gå tillbaka till en tid före skenande statsskulder, gigantiska obalanser i världsekonomin och en darrig finansmarknad.
Notan för krisen är varken fördelad eller betald.
Många problem och utmaningar uppträder samtidigt:
• Stater och hushåll måste minska sina skulder.
• Konjunkturen bromsar in.
• Många länder har en besvärlig statsfinansiell situation och har därför begränsad möjlighet att stimulera sin ekonomi.
• Hela europrojektet ifrågasätts.
Robert Bergqvist berättar att bankens kunder på allvar frågar hur man ska gardera sig mot en eventuell eurokollaps.
– Vi har en mycket avgörande period framför oss, sade Robert Bergqvist.
Han syftar på beslut som ska tas av politiker inom eurozonen, politiker i USA, centralbankschefer i Europa och USA.
För att komma till rätta med skuldproblemen måste många vägar prövas. SEB nämner ett antal tänkbara vägar som besparingar, tillväxt, skuldnedskrivningar, pumpa in mer pengar i det finansiella systemet och högre inflation.
SEB:s ekonomer ser endast två vägar för det krisdrabbade eurosamarbetet: Ökad överstatlighet eller upplösning. Eurozonen måste inte bara ha en gemensam valuta med en gemensam penningpolitik. För att överleva måste en större grad av gemensam ekonomisk politik till, det betyder ökad överstatlighet.
En sådan utveckling måste förankras hos medborgarna annars håller det inte, menar SEB:s ekonomer.
Deras huvudscenario är ändå att ”nödvändiga steg tas och att euron räddas”. Den politiska viljan att ha kvar euron bedöms som tillräckligt stor.
Om euron upplöses blir det kostnader och problem som är svåra att överblicka. En period med stor finansiell osäkerhet är ofrånkomlig, skriver SEB.
Att en eventuell upplösning av euron diskureras in i detalj är ett tidens tecken.
Ett annat tecken är att SEB-ekonomerna bedömer att det är 30 procents sannolikhet för att de utvecklade ländernas ekonomier går in i en recession.
Det blir sålunda tuffare tider framöver. Därför tror SEB att centralbankerna (Fed, ECB men även Riksbanken) ligger kvar på låga räntenivåer framöver.
SEB:s bild av svensk ekonomi är mörkare än regeringens. Båda är överens om att det blir svag tillväxt nästa år. Men åren därefter tror regeringen på en tillväxt klart över 3 procent.
Den utvecklingen ser inte SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist framför sig. I SEB:s prognos når svensk ekonomi upp till 2,6 procents tillväxt 2013 (regeringen tror på 3,5 procent).
Sverige ställs inför ett nytt konjunkturläge och därför förändras förutsättningarna för den ekonomiska politiken. Regeringen håller hårdare i pengarna men gör ändå en del satsningar.
I höstbudgeten satsas 5 miljarder kronor extra på vägar och järnvägar under perioden 2012 och 2013. Av totalsumman ska 3,6 miljarder kronor gå till järnvägen och 1,4 miljarder kronor till vägar.
SEB förutspår också att huspriserna går ned 10 procent de närmaste två åren men varnar för att det kan bli mer än så vilket skulle få negativa konsekvenser för konsumtion och tillväxt.
