Det har varit dramatiska år för regeringen. Arbetslösheten har rusat till 9,3 procent och underskottet i statens finanser har vuxit till 1,2 procent av BNP. En global finanskris och efterföljande lågkonjunktur krossade drömmen om att utradera utanförskapet.

Men alliansen får ändå många positiva omdömen från flera av Sveriges ledande nationalekonomer. ”Överlag har regeringen skött den ekonomiska politiken väl. De har ingjutit lugn och förtroende. Sverige har klarat sig förhållandevis väl”, anser Richard Friberg, Handelshögskolan i Stockholm, och flera av hans kollegor.

SvD har mejlintervjuat tolv av Sveriges ledande nationalekonomer, samtliga professorer, för att få deras bedömningar av den ekonomiska politiken.

För att börja med pluskontot:

Finansministern själv.

”Jag är verkligen imponerad” skriver en av ekonomerna som vill vara anonym. Förutom lovord för sin höga kompetens får Anders Borg (M) också beröm för att han lyckats hålla budgetdisciplinen. Han har sett till att ”behålla en långsiktig balans i statsfinanserna”, menar Ola Olsson, Handelshögskolan i Göteborg.

Flera är också positiva till krishanteringen. ”Man har satsat på att skydda sysselsättningen i offentlig sektor. Vi slipper nu en debatt om paniksparande i offentlig sektor och skattehöjningar”, skriver Uppsalaprofessorn, Nils Gottfries, som hävdar att regeringen fört en ”kraftfull finanspolitik”.

Andra menar att Borg inte var tillräckligt snabb för att motverka krisen. Åter andra menar att det finns mer att önska av själva insatserna. ”Han har haft en njugg inställning till långsiktiga, tillväxtbefrämjande åtgärder som exempelvis forskning och utveckling och investeringar i miljöteknik och infrastruktur”, tycker Hans Lööf, KTH.

Jobbskatteavdraget, sänkt skatt för löntagare, välkomnas av flera. ”Det har varit ganska välmotiverat”, förklarar Martin Flodén, vid Stockholms universitet, som menar att det går att finna stöd i forskningslitteraturen för att det medför ökat arbetsutbud.

Men det finns också invändningar. Magnus Henrekson, chef för Institutet för näringslivsforskning, IFN, hänvisar till en nyligen publicerad analys där han visar att skattesänkningarna inte haft önskad effekt när det gäller att minska utanförskapet.

En av ekonomerna som vill vara anonym gör en liknande analys: ”På det stora hela är det bra för sysselsättningen (fler väljer att jobba/jobba mer), men jag tror inte att det har hjälpt till att minska arbetslösheten”.

På regeringens minuskonto finns sänkningen av fastighetsskatten. Nationalekonomerna är kritiska till att en stabil skattebas i princip satts ur spel.

En tung invändning från flera håll är att de borgerliga inte angripit strukturella problem, som hindrar den svenska tillväxten. ”Att den öppna arbetslösheten var så hög som 6 procent när konjunkturen senast stod på topp tyder på allvarliga problem med den svenska arbetsmarknadens funktionssätt”, menar Anders Vredin, vd för SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Även Richard Friberg efterlyser strukturella reformer. Regeringen borde ha svarat på frågan vad som krävs för att få fram fler nya företag.

SvD bad också nationalekonomerna att analysera en eventuell rödgrön regering. De som svarade menade att Thomas Östros har goda kvalifikationer som finansminister. ”Östros är min gamla elev. Han är fullt kompetent”, förklarar Bertil Holmlund vid Uppsala universitet.

Däremot finns det en osäkerhet kring hur stark socialdemokraternas ekonomiska talesman skulle bli som finansminister. ”Det finns en uppenbar risk för att Östros skulle stå inför en betydligt svårare balansakt än Borg”, påpekar Sten Nyberg, vid Stockholms universitet.

Bedömningen, som delas av flera, är dock att en rödgrön regering inte skulle innebära några radikalt kursbyte. Det sätter den svenska budgetdisciplinen stopp för.” Effekterna på ekonomin som helhet kommer med stor sannolikhet inte att skilja sig nämnvärt”, skriver Olof Johansson Stenman på Handels i Göteborg.