Casimir Ehrnrooth lämnade alla sina styrelseposter för några år sedan. Innan dess hade han hunnit med att leda bland andra massafabriken Kaukas till framgång.
Foto: Lehtikuva

Två tydliga industriella kännetecken präglar Finland av år 2002: en globalt sett mycket konkurrenskraftig skogsindustri, symboliserad av världsjätten UPM-Kymmene, en dominerande ställning på världsmarknaden för mobiltelefoner, symboliserad av Nokia.

I både dessa skapelser har familjen Ehrnrooth spelat en viktig roll, i synnerhet Casimir Ehrnrooth (född 1931). Det närmaste man i Finland kommer den svenska familjen Wallenberg torde vara just familjen Ehrnrooth.
I Finlands moderna ekonomiska historia har nämligen familjen Ehrnrooth spelat en roll som i mycket påminner om familjen Wallenbergs roll i Sverige. Familjen Ehrnrooth har funnits med som ägare och företagsledare i många av de strukturaffärer och företagsfusioner som byggt dagens Finland.
I offentligheten dyker familjen upp redan vid svensk-ryska kriget 1808-1809, där majoren Gustaf Adolf Ehrnrooth utmärkte sig för "hedrande bragder" och blir besjungen i Runebergs "Fänrik Ståls Sägner".

Familjen förblev i allt väsentligt en militär- och ämbetsmanna-släkt ända till slutet av 1920-talet. Då framträder Göran Ehrnrooth som familjens första bank- och industriman. Hans plattform var Föreningsbanken, som var det finlands-svenska industri- kapitalets husbank. Som arbetande ordförande och ägare i Föreningsbanken samlar Göran Ehrnrooth en industrigrupp med kniv- och saxföretaget Fiskars i centrum och med skogsbolaget Kaukas, rederiet FÅA (senare Silja Line) samt varvs- och verkstadsbolaget Wärtsilä som hörnstenar.

Hans tre söner, Casimir, Göran och Robert tränas in i företags- ledande befattningar, efter reserv-officersutbildning och akademiska examina (precis som i familjen Wallenberg). När de tre sönerna under 1960- och 1970-talen stegvis tog över efter fadern blev mellansonen Göran Ehrnrooth chef för Fiskars. Robert tog hand om rederiet FÅA. Äldste brodern Casimir fick på sin lott skogsindustrin Kaukas, en relativt föråldrad massafabrik i den lilla bruksorten Villmanstrand nära gränsen till Ryssland. Villmanstrand ansågs av övriga familjen ligga på lämpligt avstånd från det hektiska storstadslivet i Helsingfors. Det skulle emellertid visa sig att det var Casimir Ehrnrooth som var familjens mest drivande indu-strialist och långsiktiga strateg.

Casimir Ehrnrooth genomförde inte bara en upprustning av massafabriken, han tog också det vågade beslutet att, med en stor andel lånade pengar, göra en miljardinvestering i ett stort modernt pappersbruk i Kaukas (i detta sammanhang korsades Wallenbergs och Ehrnrooths vägar: se artikel här intill).
Efter några kämpiga år i början av 1980-talet blev Kaukas (nu med två pappersmaskiner) mycket lönsamt. Under Casimir Ehrnrooths ledning fusioneras sedan Kaukas med den mångdubbelt större skogs- och verkstadsgruppen Kymmene-Strömberg. Relativt snart efter fusionen säljs verkstadsdelen Strömbergs till svenska Asea, där unge Percy Barnevik är i full färd med sin "europeiska strategi", som 1987 ledde till skapandet av svensk-schweiziska Asea-Brown Boveri (ABB). Under dessa år blir det tydligt att familjen Ehrnrooth är, om inte splittrad, så i alla fall delad i olika intressesfärer. Bröderna Göran och Robert ägnar sig åt att, via holdingbolaget Agrofin, förvalta "arvet" med Fiskars i centrum.

Casimir kör sitt eget lopp, och i mitten av 1990-talet är det dags för nästa stora strukturaffär i skogsindustrin. Kymmene går ihop med finska UPM (United Paper Mills). Med UPM-Kymmene skapades inte bara en skogsindustri av världsklass; affären anses också historisk eftersom den slog en brygga mellan det finlandssvens-ka och det rent finska industri-kapitalet. En liknande brygga slogs, återigen med familjen Ehrnrooth i bakgrunden, när Föreningsbanken för cirka 10 år sedan gick ihop med "purfinska" Kansalis-Osake Panki och bildade banken Merita, som sedan via fusionen med svenska Nordbanken nu har blivit den nordiska bankgruppen Nordea. Även i skapandet av det moderna Nokia finns familjen Ehrnrooth med bakom kulisserna.

I slutet av 1980-talet när Nokia (då mest känt för sina gummistövlar) plötslig behövde en ny verkställande direktör var Casimir Ehrnrooth styrelseordförande.
Han lyfte fram den relativt juniore Jorma Ollila till vd-posten. Med Jorma Ollila som vd gjordes Nokia om till vad det är i dag, världens ledande tillverkare av mobiltelefoner och Finlands helt dominerande industriföretag.
I dag, år 2002, har bröderna Ehrnrooth dragit sig tillbaka. Casimir lämnade alla sina styrelseposter för några år sedan. Och precis som i Wallenbergs Sverige diskuteras om det finns en ny generation som kan föra arvet vidare.

I fallet Ehrnrooth ser det inte så ut. "De unga Ehrnrötterna", som de ibland kallas, har hittills legat jämförelsevis lågt. De förvaltar sina förmögenheter, bland annat i investmentbolaget Finvest, men har inga framträdande poster i det offentliga finska näringslivet.
- Men det är inte för sent än. Ehrnrötterna mognar sent, precis som Wallenbergarna, säger en bedömare med god kunskap om både Sverige och Finland.

Mats Hallgren