Förra årets avslöjande om att dunproducenter slet bort fjädrar från levande fåglar väckte ett kollektivt obehag i hela Europa. Tänk om någon av alla upprörda personer då kommit med idén att investera i den ungerska gård som Kalla Faktas första bilder kom ifrån. Sedan kallar man sig själv för ”en sann djurvän” och hävdar bestämt att investeringen handlade om att man hoppas kunna påverka fågelplockarna positivt någon gång i framtiden medan verksamheten fortgår.

Scenariot verkar inte särskilt troligt. Men den placeringsprincipen använder många etiska fonder. I marknadsföringen för pensionsjätten KPA:s etiska fonder beskrivs spararen som ”en sann miljökämpe”. Samtidigt investerar bolaget i en av världens mest smutsiga oljeproduktioner, avslöjade SvD Näringsliv i förra veckan.

De svenska storbankerna är inte bättre. Flera av deras etiska fonder investerar i oljesandsutvinning som beskrivs som den enskilt värsta miljö- och klimatboven i modern tid. Förklaringen uppges vara att fonderna vill påverka de smutsiga bolagen i positiv riktning. Men exempel på när en etisk fond har lyckas vända ett smutsigt bolag till att bli mer miljövänligt är svårfunna. Det är inte konstigt. Det går inte att göra underverk med en ägarandel på någon tusendels procent, som det ofta rör sig om.

Ett talande exempel är Greenpeace massiva försök att samla ihop svenska fondbolag för att stoppa det norska oljebolaget Statoil att investera i den kanadensiska oljesanden. Trots att organisationen har lyckats få med sig ett flertal stora fond- och pensionsbolag i sitt förslag att stoppa miljöförstöringen har de blivit nedröstade på Statoils årsstämma.

För 20 år sedan fanns bara några få enstaka etiska fonder i Sverige. Idag kan spararna välja mellan flera hundra. Men det enda den snabba utvecklingen troligen lett till är att bankerna har tjänat mer pengar i dyra fondavgifter. Själva begreppet etisk fond har inte utvecklats i samma takt som sortimentet breddats.

De djurplågande dunproducenterna bojkottades av andra företag. Kanske är det också vad som borde göras med fonder som lovar guld och gröna skogar, men som investerar den godtrogne spararens pengar i ren miljöförstöring. Vill man göra vad man kan för att placera sina besparingar miljövänligt är det säkrast att sätta ihop en egen portfölj med stabila bolag man tror på och kan sätta under etisk lupp. Med en bra spridning av stora svenska bolag kan du skapa din egen sparprofil som är mer miljövänlig än de etiska fondernas.

Det är inte många oberoende undersökningar som pekar på att avkastningen blir bättre för att en fondförvaltare sitter vid rodret och tar ut avgifter.

Aldrig har investeringsgurun Warren Buffets placeringsfilosofi kommit bättre till pass: ”Placera långsiktigt i stabila bolag du tror på”. Och det gör man uppenbar-ligen inte genom att stoppa pengarna i en etisk fond.